Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Havrefodermjöl ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
452
Åtvidabergs-rasen på godset av
samma namn i östergötland, av på 1820-talet
införd grå schweizisk boskap, vilken ras sedan
underhållits genom tillskott av den
närbesläktade Algauerrasen (se Algauboskap). Litt.:
Fr. Åkerblom, Historiska anteckningar om
Sveriges nötkreatursavel, 1891.
Hesperis. Se Nattviol.
Hessisk fluga. Se Kornmygga.
Heteroderä. Se Rundmaskar.
Heterozygot. Se Ärftlighet.
Heuchera. Se Rödklocka.
Hibernia. Se Frostfjäril.
Hingstbesiktning st vång. För att motverka
användning av underhaltiga hingstar till avel
är genom lag om h. den 23/12 1914 förordnat, att
konungen efter framställning av
hushållningssällskapet och landstinget äger fastställa h.
inom sällskapets område (dock ej beträffande
statens beskällare). Dylikt h. gällde år 1920
inom alla rikets län. Inom område, där h.
påbjudits, må icke hingst, med mindre han
uppnått 3 års ålder och prövats lämplig som
beskällare inom orten, vare sig kostnadsfritt
eller mot ersättning användas till betäckning
av sto tillhörande annan än hingstens ägare och
ej heller, om hingsten äges av 2 1. flere samfällt,
till betäckning av sto, som tillhör någon av
dem enskilt. Prövningen verkställes av statens
premieringsnämnd eller dess ordförande vid
premieringsmöte inom orten.
Blir hingst, som är fylld 3 år, då premierad,
gäller den med premierad stämplade
anmälningssedeln som tillståndsbevis för betäckning
inom det å sedeln angivna området. Anses
hingst ej premieringsbar men dock lämplig
som beskällare inom orten, utfärdas bevis för
honom som tillåten beskällare intill
utgången av nästa betäckningsår inom angivet
område, även om han ej i avseende å
härstamning fyller villkoren för premiering.
Förteckning över tillåtna beskällare skall föras och 1
ex. förvaras hos premieringsnämndens
ordförande, ett andra hos stuteriöverstyrelsen.
För hingst, som efter senaste inom distriktet
hållna premieringsmöte fyllt 3 år eller till
distriktet införts eller av giltigt skäl icke
kunnat uppvisas vid nämnda möte, kan
premieringsnämndens ordförande utfärda
interimistiskt tillståndsbevis att intill nästa
besiktningsmöte användas som beskällare inom distriktet.
(K. kung. 23/12 1914, ändrad n/7 1918.)
Hingstbete. Se Hingstuppfödning.
Hingstdepå. Se Hästavel.
Hingstförening, sammanslutning med
ändamål att till ett avelsområde skaffa bästa
möjliga hingst av lämplig ras. Dylika föreningar
började bildas redan på 1860-talet men ha i
allt större mänga framkallats av strävandena
att leda hästaveln i den genom premieringen
bestämda riktningen och utestänga
mindervärdiga hingstar. Till deras bildande ha de
senare årens höga hästpris kraftigt bidragit. De
hava ock varit till stort gagn för hästaveln och
omfatta i allmänhet 20—70 personer samt äro
grundade på begränsad personlig ansvarighet.
1919 funnos de till ett antal av 368, fördelade på
alla rikets län utom Norrbottens. Av 565
föreningshingstar voro 491 av Ardenner, 69 av
nordsvensk ras, 3 av Clydesdale och 2 av
halvblod. De åtnjuta i de flesta län av hush.sällsk.
räntefria lån för inköp av hingstar. För
nordsvensk hästavel lämnar även staten lån ur en
härför grundad fond. Se Hästavelsfond.
Wilh. H—r.
Hingsthållning. Se Hästavel.
Hingstpremieringskassa. Se Hästavel: Allm.
åtgärder för hästaveln.
Hingstuppfödning. Bortsett från statens
åtgärder vid stuterierna och ett fåtal enskilda
uppfödares verksamhet har hingsthållningen
i Sverige ända till de senare åren varit grundad
på inköp från utlandet. Först med de allra
senaste årtiondena kan man med fog tala om
en mera allmän rationell h. För den ädla
hästaveln har statens h. vid Flyinge i
främsta rummet sörjt. För den
nordsvenska hästaveln har verksamheten i detta
avseende varit kraftigast. Norrbottens läns
hushållningssällskap upptog och ordnade först
denna angelägenhet genom att från år 1902
anordna betesgång för lovande unghingstar
jämte tillsyn över dem intill 1915 a Bergön i
skärgården och sedan på fastlandet. I
Västerbottens län vidtogos därefter liknande
anordning, och år 1911 grundade Umeå-ortens
hästvänner hingstuppf.-anstalten Strömbäck. Den
kraftigaste åtgärden var dock inrättandet år
1903 genom samverkan av Kopparbergs,
Gävleborgs, Jämtlands och Västernorrlands läns
hushållningssällskap av
hingstuppfödningsan-stalten å Vången i Jämtland med ett 80-tal
unghingstar av nordsvensk ras. Båda dessa
uppfödningsanstalter åtnjuta statsunderstöd.
I Värmland anlades år 1917 Norenbergs stuteri,
som också huvudsakligen arbetar med
nord-svenskt material. För ar dennerrasens
främjande genom uppfödning av hingstar
verka ett flertal enskilda uppfödare, och vissa
hushållningssällskap, däribland Skaraborgs och
Södermanlands läns, hava även för denna
hästras anordnat gemensamma unghingstbeten.
Genom dessa åtgärder förändras årligen avsevärt
förhållandet mellan antalet införda och inom
landet födda hingstar till de senares
förmån. Wilh. H—r.
Hintertyg. Se Seldon.
Hippobosca. Se Hästfluga.
Hirs, gemensamt namn på en grupp
strå-sädesarter med 2-blommiga småax i vippa eller
ax samt 1 skallös, glänsande, liten kärna i varje
småax.
Vanlig h., ris p-h., Panicum
milia-ceum L., anses härstamma från Ostindien men
var odlad redan under yngre stenåldern såväl
i Asien som i Europa, ända upp till Sverige.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
