Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gipsrör ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3§5
gödselmedel. G. är svårlösligt i vatten; i del
löses i 400 delar vatten. Vattenhaltig,
kristallinisk g. förlorar vid upphettning över ioo°
sin vattenhalt, men om upphettningen ej
överstigit 1800, upptager den åter efter
utblöt-ning vatten och stelnar hastigt till en fast, ej
hård massa, varav man begagnar sig för
framställning av gipsavgjutningar och stuckarbeten
(se Murbruk). Upphettning till i,ooo° giver g.
egenskapen att långsamt upptaga vatten men
giva en hård, tät och mot luftens inverkan
motståndskraftig massa. G. har tidigare mycket
förordats som gödselmedel, särdeles för
baljväxter, vilka efter gipsning få mörkgrön färg
och starkare tillväxt. Detta har tillskrivits
dels att g. upptager ammoniak ur luften, dels
att den inverkar lösande på jordens
beståndsdelar. Enligt nyare försök synes gipsgödsling
blott föga öka, eller stundom t. o. m. minska
skördemängden. Särskilt på surt reagerande
jord kan g. verka skadligt, emedan svavelsyra
kan frigöras, vilken verkar skadligt på växterna.
G. har även förordats till inströning i
kreatursgödsel och inblandning i gödselvatten för
att binda frigjord ammoniak. Denna verkan
är dock obetydlig hos ren g., men större i
avfallsgips från superfosfatberedning,
super-fosfatgips, på grund av dennas halt av
fri fosforsyra eller surt fosfat. Se Inströmedel.
Gipsrör, torra strån av bladvass, användas
som underlag för puts på väggar och tak inom
hus. Till detta ändamål skäres vassen på
vintern, vanligen på isen och samlas i ordentligt
lagda buntar, vanligen av omkring 20 cm.
genomskärning. Där täta vassar finnas, kunna
de på detta sätt lämna en god inkomst. Jfr
Putsning.
Gipsört, Gypsophila, av nej likfamilj en,
Ca-ryophyllaceœ. Flera arter odlas som
prydnadsväxter för sina luftiga, småblommiga
blomkvastars skull. Bland dem är den mångåriga
G. paniculata L. värderad som bukettväxt för
sin eleganta blomställning och sin stora
härdighet. ’ Se Blomsterodling.
Giro. Se Bankräkning.
Girvuxenhet. Se Ved.
Gjord. Se Sele.
Gjutjärn, gjutstål. Se Järn.
Glada, Milvus milvus L., som för en mansålder
sedan var jämförelsevis allmän i s. och
mellersta Sverige, är nu en av våra sällsyntaste
rovfåglar och därför sedan några år tillbaka
fridlyst över hela landet. Gladan, som lätt
igenkännes på sin kluvna stjärt och sirligt svävande
flykt, är övervägande rödbrun eller roströd
med huvud och hals stötande i gråvitt.
Utpräglad flyttfågel, kommer hon till oss i april
och flyttar söderut i september. Hon uppehåller
sig med förkärlek i närheten av vassrika sjöar
och bygger sitt bo i kronan, men icke i toppen,
av höga träd. Att hon trots sin storlek
(vinglängd 490—538 mm.) icke är någon farlig
rovfågel, visar den jämförelsevis svaga näbben och
de spensliga fötterna. Hennes föda utgöres
mest av smärre fiskar (även döda), grodor,
ödlor och vattensorkar. Dock fångar hon även
fåglar, i synnerhet vadare och andungar.
T. H—1.
Gladiolus, släkte av till svärdsliljefamiljen,
Irideœ, hörande lökväxter, med lysande
blommor i långa, vanligen ensidiga ax samt
jämnbreda blad. Kan ej uthärda våra vintrar,
utan även av de sorter, som odlas på fritt land,
planteras lökarna i krukor, varefter plantorna
utsättas på våren. En mängd sorter, varav
flertalet hänföres till den genom korsning
uppkomna trädgårdsformen G. gandavensis
Hört., odlas dels i växthus, dels på
kalljordsrabatter. Om lökarna upptagas på hösten,
innan de frysa, och förvaras torrt och frostfritt
över vintern, kunna de användas år från år.
Blomstjälkarna böra avskäras efter blomningen
för att ej fruktbildningen skall matta lökarna.
Glas. Fönsterglas tillverkas i 3 olika
tjocklekar, nämligen enkeltjockt, omkr. 2 mm.,
halvtumtjockt 3 mm. och dubbeltjockt 4 mm.
Dessutom förekommer fönsterglas i fyra olika
finhetsgrader AN: 2, BN: 3, CN: 4 och U
utskott. BN: 3 och CN: 4 användas mest i
boningshus, U i uthus. Fönsterglas av alla
storlekar från 32 x 25 cm. till 79 X 55 säljas i
lådor om 10 kvm. Större dimensioner säljas i
lådor om 20 kvm. Till takfönster i växthus,
och eljest, där större styrka fordras och diffust
ljus är önskvärt, användes r å g 1 a s, som är
gjutet och har ojämn yta. L. N. Gramén.
Glasighet betecknar i motsats till m j ö 1 i
g-h e t hos spannmål, att kärnan vid
genomskärning visar glasartad brottyta och är i
genomfallande ljus genomlysande, under det att
denna hos mjöliga korn är vit och ej
genomlysande. G. beror därav, att kärnans innehåll
bildar -en jämnt tät massa, under det att
mjöliga korn hava väl avskilda stärkelsekorn.
Mestadels företer en spannmålsvara en
blandning av m. 1. m. glasiga och mjöliga kärnor,
ehuru det ena eller andra är övervägande.
Denna karaktär har särskilt i fråga om
bryggerikorn och vete ansetts hava ett visst
inflytande på bruksvärdet, emedan den ställts i
samband med en högre gluten-(protein-) halt,
vilken är fördelaktig i mjölsäd, emedan det
giver mjöl med större bakningsduglighet (se
d. o.), men en olägenhet hos bryggerikorn.
Orsaken till g. eller mjölighet kan vara
inneboende anlag hos sorten. Hårda vetesorter
äro alltid utpräglat glasiga och hava även högre
glutenhalt än vanligt vete. Men glasighets- eller
mjölighetsgraden såväl som proteinhalten bero
var för sig även av flera yttre omständigheter,
ss. klimat, jordmån, gödsling, vädret under
mognadstiden och bärgningen m. m., och därav
följer, att dessa båda egenskaper ej kunna stå i
bestämt förhållande till varandra.
Beskaffenheten kan nämligen ändras, så att utpräglat
glasiga kärnor kunna genom uppblötning och
25—213320. Lantmannens uppslagsbok.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
