Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fäfluga ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
på bekvämaste sätt, utan att noggrannheten
eftersättes. Även mätningslinjerna uppmätas
och markeras med pålar på var 100:de meter.
Eftersom dessa linjers längder på kartan
kontrolleras av stomlinjerna, behöva de icke
längdmätas mer än en gång. Skillnaden mellan
linjens på marken mätta och på kartan
sedermera i skalan erhållna längd bör ej överstiga
0.002 l + 0.04 sqrt(l) + 0.0004 s, där l betecknar
uppmätt längd i m. och 1:s kartans skala.
Av stor vikt är, att ett antal punkter i
stomlinjer och viktigare mätningslinjer markeras
på för framtiden varaktigt sätt, för att
möjliggöra såväl eventuellt erforderlig
komplettering och revision av kartan, sedan förändringar
inträffat, som även utstakning och markering
av sträckningar å befintliga ägogränser. Sådana
punkter kallas stödpunkter. De
markeras med borrhål i berg eller jordfasta stenar
och skola finnas till ett antal av minst 3 i varje
linje, som anses böra för framtiden bevaras.
De förläggas i linjen på så sätt, att 2 stycken
möjliggöra linjens utsättande, medan den tredje
tjänar till kontroll å linjens riktning. Av
praktiska skäl bör man om möjligt tillse, att
stödpunkterna komma att ligga i skärningspunkter
mellan viktigare linjer. Samma punkt gör då
tjänst i 2 linjer.
Ex. på stomnät med stomlinjer, paralleller
och andra mätningslinjer samt stödpunkter
ger fig., där a . . .e *= stomlinjer, f . . .h =
mätningslinjer, i . . . m = paralleller och o . . .y =
stödpunkter.
Även detaljmätningen kan utföras numeriskt
eller grafiskt.
Numerisk detaljmätning bör
användas i städer och andra samhällen med
tätare byggnadssätt och i övrigt där höga
markvärden göra särskild noggrannhet önskvärd.
Mätningen utföres så, att varje
mätningsföremåls läge bestämmes med direkta mått.
Fältmaterialet föreligger således i siffror, med
ledning av vilka de önskade kartorna sedan
kunna upprättas å arbetsrummet i önskad
skala, varefter mätningsresultaten till
framtida säkerhet bevaras. Grafisk
detaljmätning är dock ännu så länge den enda
praktiskt användbara metoden för de
ojämförligt största delarna av vårt land. Här
avbildas mätningsföremålen direkt i önskad skala.
Den blir av två olika slag, allt efter
mätningsföremålens beskaffenhet. Inägor, byggnader,
större vägar, viktiga hägnader och dyl.
inmätas på horisonterat mätbord med hjälp av
distanstub eller diopter, medan
markgränser i skogsmark inmätas med mätband
under kompassgång.
Vid mätning med distanstub avläses
avståndet från stationen till den inmätta punkten på
en i den senare uppställd, i cm. graderad
distansstång. Varje punkt behöver således observeras
endast en gång. Det längsta håll, på vilket
inmätning med distanstub bör förekomma, är 150
m. Här minskas nämligen skärpan i
punktbestämning i den mån, som avståndet ökas.
 |
| Ex. på stomnät. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
