Lantmannens uppslagsbok / 229 (1923) Author: Herman Juhlin-Dannfelt Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Drav - Drev - Drickesho - Driftsstatistik - Drill - Drillharv - Drillkultur - Drillplog - Drillsådd - Drillvält

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

D. är ett värdefullt foder, som kan ersätta
kraftfoder och som i närheten av bryggerier
ofta kan erhållas till jämförelsevis billigt pris.
Den säljes per hektoliter, vars vikt i medeltal
uppgår till 60 kg. Den användes företrädesvis
till mjölkkor och gödkreatur; åt de förra gives
lämpligen 15—20 kg. per dag, för de senare
något mer; användes även åt hästar (8—10 kg.)
svin och får (2—3 kg. per dag). Nedlagd i
jordgravar kan d. rätt bra bibehållas i ett par
månader, men jäser och bör sedan utfodras
blott i mindre mängder, än ovan angivits.                H. J. Dft.

Drev. 1. Drivhjul kallas det mindre av två
på varandra verkande kugghjul eller ett
kugghjul, som ingriper i en kuggstång.

2. Ämne, som drives in i fogar mellan
virkesdelar för att täta dem. Se Timring.

Drickesho. Då det är önskvärt, att djuren
få dricka, när de så vilja, bör vatten helst
alltid finnas tillgängligt i kreatursstallarna. I
öppna hoar blir vattnet förorenat, och fara
finnes, att tuberkulossmitta därmed sprides från
djur till djur. För att undvika denna olägenhet
brukas att för 2 och 2 bredvid varandra stående
djur hava särskild d., försedd med automatisk
reglering av tilloppet från vattenledning.
Regleringsanordningen kan vara konstruerad
efter olika grunder men bör vara sådan, att dels
vatten ur en ho ej kan strömma tillbaka in i
ledningen och sålunda sprida smitta in i denna,
dels regleringsanordningarna äro väl skyddade
mot föroreningar.

En vanlig regleringsanordning utgöres av en
på tilloppsröret i vattenbehållaren, som är
gemensam för alla hoarna, eller i varje sådan
anbragt flottörventil, så anordnad, att flottören,
då vattenytan nått en viss höjd, sluter ventilen,
som åter öppnas, när vattenytan och flottören
sänkes. I en av ingenjör Samuel Pettersson
konstruerad d., Triumf, vilken fått stor
spridning, regleras vattentilloppet genom att luften
i den i ett stycke gjutna hon sammantryckes av
vattnets tillströmning, tills lufttrycket
motsvarar vattentrycket, varigenom ytterligare
tillopp av vattnet hindras. Då denna ho saknar
alla ventiler, kan han ej komma i olag genom
föroreningar.

Driftsstatistik, sammanställning av
viktigare räkenskapsresultat antingen för en och
samma egendom under en följd av år eller ock
för ett större antal egendomar. D. för en viss
egendom bör helst föras i en särskild bok
(kortsystem för d. är ännu bättre), som är uppställd
så, att den för en längre följd av år rymmer
icke blott de viktigaste räkenskapsresultaten
utan även uppgifter över de faktorer, som anses
ha medverkat till de uppnådda resultaten.
Såsom exempel på uppställning av dylik d.
kan tjäna nedanstående utdrag ur d. (kontanta
inkomster) för en mindre skånsk egendom.
Dess omfattning får avpassas efter bokföringens
fullständighet och behovet att i detalj följa de
olika grenarna av hushållningen. D. bör
emellertid alltid upptaga summa inkomster och
utgifter för lantbruket samt inkomst- och
utgiftsbeloppen för de viktigaste driftsgrenarna
i total och per hektar, skörderesultaten i total
och per ha., mjölkavkastningen per ko och
år, medelfetthalt, antalet använda dagsverken
i total och för de olika drifts grenarna,
nettoavkastning och förräntningsprocent. Genom
att i driftsstatistiken på detta sätt år från år
insamla de viktigaste driftsresultaten
underlättas i hög grad bokföringens utnyttjande till
fördel för en rationell ekonomisk planläggning
av driften.

	1914	1915	1916	1917
Spannmål	5,081	8,400	5,941	10,961
Sockerbetor	2,264	2,102	2,346	2,609
Växtprod. s:ma	7,396	11,600	8,904	14,010
Nötkreatur	1,908	1,246	3,604	4,311
Mjölk	1.911	2,409	2,902	3,150
Svin	2,095	5,903	11,604	2,084
Djurprod. s:ma	6,394	9,541	17,943	9,946
Lanthush. s:ma	13,998	22,063	27,043	24,661
Förräntnings %	7.8	9.3	12.8	8.4

D. för ett större antal egendomar
offentliggöres årligen i den av Lantbruksstyrelsen
utgivna serien: Räkenskapsresultat från svenska
jordbruk, vilken är byggd på vid landets
bokföringsföreningar insamlat räkenskapsmaterial.                L. N.

Drill, egentligen ett engelskt ord betydande
såningsrad, men används i svenskan för att
beteckna i rygg upplagd jord. Odling å d. har
till ändamål att giva växterna en djupare, väl
torrlagd och genomluftad matjord och att
underlätta ogräsrensningen. Den drillagda
jorden är dock utsatt för att starkt uttorka,
och då drilläggningen är ett ökat arbete, samt
sådd och häckning ej kan ske med de vanliga
maskinerna, brukas odling på d.,
»drillku1tur», föga och bör icke ifrågakomma annat än
på kall och våt jord och för växter, som böra
hava varm, djup matjord och tåla torka.

Drillar uppläggas vanligen med
drillplogar, som hava 2 vändskivor och således
lägga jorden åt båda sidor. För att ytterligare
luckra jorden och gödsla under drillarna pläga
dessa, sedan gödsel spritts i drillfårorna, klyvas
med en drillplog, som ansattes mitt i drillen,
så att av hälfterna av två intill varandra
liggande drillar bildas en ny sådan.

Drillharv, harv formad så att den ansluter
sig efter en drill. Begagnas numera föga.

Drillkultur. Se Drill.

Drillplog. Se Drill.

Drillsådd. Se Drill.

Drillvält. Vält för sammanpackning av[1]
drillar lagd jord; är vanligen en med
drillsåningsmaskinen förenad, efter drillen formad järnvält.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>