Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lantbrukets utveckling i skilda länder - IV. Det rationella jordbrukets period - Finland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
den holsteinska metoden med gräddsättning i träbunkar eller i Destinonska
järnbunkar infördes vid ett antal herrgårdar i Viborgs län. Lärmästaren
skall hava varit en dansk Carl Hornbostel, vilken 1859 anställdes
som läneagronom. Snart spred sig den holsteinska mejeriskötseln till
herrgårdar i övriga delar av södra Finland, och smöret från dessa gick
huvudsakligen till Petersburg, på landsväg ända från Åbotrakten! Samtidigt hade
den Gussanderska gräddsättningen och vid mitten av 1860-talet
kall-vattenmetoden börjat användas på en del herrgårdar, men liksom i Sverige
fingo dessa båda metoder vika, då den Swartz’ska ismetoden blev känd
i slutet av 1860-talet. Vid denna tid började lärjungar av Segelcke i
finska mejerier införa den noggranna danska metodiken vid mejeriarbetena,
vilken också spreds genom elever från de mejeriskolor, som på 1870-talet
började inrättas. Mot mitten av 1870-talet började s. k. Parisersmör beredas
på en del herrgårdar i sydöstra Finland. Metoden, enligt vilken smöret
beredes av till 70—90° uppvärmd grädde, tillskrives den ryske
mejerimannen Nikolai Werestschagin, och infördes i Finland av Nils
Grotenfelt, vilken genom sin mejeriskola å Järvikylä utövade stort
inflytande på den finska mejerihanteringens utveckling. Parisersmöret såldes i
Petersburg, men denna tillverkning upphörde mot slutet av 1880-talet, då
separatorn fått insteg i den finska mejerihanteringen och smörexport till
England anordnats.
Ungefär samtidigt med att en förbättrad smörberedning började, infördes
också en utländsk ostberedningsmetod, under det att tidigare endast
allmogeostar av simplaste slag, såsom bryn-ost och getost tillverkats. Är 1856
började ystning efter schweizermetod hos kapten Alex. v. Daehn å Sippola
med en schweizisk ystare, och under 1860-talet spred sig denna
beredningsmetod till ett flertal herrgårdar i olika delar av landet. Under följande
årtionden har beredning av flera andra ostsorter upptagits, men under senare
tid har schweizerosten fått allt större övervikt vid den finska
mejerihanteringen och blivit en stor exportartikel.
Vid mitten av 1880-talet började bymejerier bildas för förarbetning av
mjölk från närliggande trakt. Handseparatorns framträdande hade till
följd, att i vissa trakter bildades små handseparatormejerier, vid vilka
mjölken skummades på handseparator, i andra skumningsstationer, från
vilka den handseparerade grädden sändes till bymejeriet för avkärning.
Från sekelskiftet har emellertid andelsprincipen allt mer fått tillämpning
vid mejerirörelsen, så att andelsmejerierna kommit att utgöra allt större
andel av landets mejerier. Av dessa mottaga många i östra och norra
Finlands glest befolkade trakter grädde, som skummats hos leverantörerna.
Mejerierna som först bildades huvudsakligen i kustlänen, ha senare spritt
sig över hela landet. Det stora flertalet har alltjämt varit smörmejerier. Av
hela antalet mejerier år 1891 tillverkade 82 både ost och smör och endast
21 blott ost. Senare har dock antalet ostmejerier avsevärt ökats.
För avsättningen av sitt smör bildade mejerierna år 1906
andelsexportföreningen Valio, vilken numera förmedlar så gott som hela smörexporten
från Finland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
