Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lantbrukets utveckling i skilda länder - IV. Det rationella jordbrukets period - Finland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
andelslagformen förhärskande. Antalet andelsmejerier hade år 1921 vuxit till 515, till
stor del sammanslutna landskapsvis till mejeriförbund. Exporten av smör
lilltog raskt. För att nedbringa kostnaderna för mellanhänder samt åstadkomma
en rättvis betalning av smöret och kontroll över dettas beskaffenhet stiftades
år 1905 Andelssmöraffären Valio, vars medlemmar äro anslutna smörmejerier,
vilka ha skyldighet att till affären leverera det smör de tillverka med
undantag för vad som åtgår för den lokala förbrukningen. År 1924 gick 90 procent
av det smör, som exporterades, genom Valios förmedling, och denna har
därutöver minuthandel med mjölk, smör, ost och ägg. De svenska
mejerierna ha sammanslutit sig till Enigheten, Jordbrukarnes centralaktiebolag.
Kreatursförsäljningsandelslag med uppgift att försälja medlemmars
slaktdjur ha bildats i ett fåtal orter. Föreningarna slakta djuren och sälja
slaktprodukterna på den lokala marknaden och genom export huvudsakligen
genom Kreaturscentrallaget i Helsingfors.
Kreditkooperation. För att bereda jordägare fastighetskredit bildades år
1860 Finlands hypoteksförening (stadgar den 24 okt. s. å.), vilken anskaffar
lånekapital dels genom försäljning av räntebärande obligationer dels genom
direkt upplåning under delägarnas gemensamma ansvarighet medels
inteckning i deras jordegendom. I föreningens styrelse äger landets regering insätta
en medlem.
För anskaffning av kortare lån av driftskapital har från början av
1900-talet bildats andelsföreningar. Då lokala andelskassor icke kunde väntas
erhålla behövligt kapital genom medlemmarnas andelar och insättningar,
bildades först Andelskassornas centralkreditanstalt, vars stadgar fastställdes år
1902. Anstalten erhöll av formella skäl bolagsform men med så begränsad
rätt till utdelning (51/2 proc.) och rösträtt, att företaget ej lockade till
affärsspekulation. Staten har numera inköpt aktiemajoriteten och statsverket och
sfatsbanken företrädas i förvaltningsrådet. Härigenom ha de statsmedel,
som anstalten tidigare åtnjutit räntefritt, blivit dess tillhörighet. För att
vara låneberättigade skola andelskassorna vara bildade med
medlemmarnas solidariska ansvarighet och utöva sträng kontroll över utlämnade
låns användning. Kassorna mottaga även insättningar, men denna rörelse
har varit rätt obetydlig. De utlämna lån blott för bestämda,
inkomstbringande ändamål såsom åtgärder för jordbrukets förbättring, ökning av
jordarealen, ladugårdsbyggnader och anskaffning av jordbruksförnödenheter,
vilka skola inköpas hos centralandelsaffärerna. Jämte detta sitt egentliga
ändamål anordna även andelskassor gemensamt inköp av
jordbruksförnödenheter och försäljning av medlemmarnas spannmål, jordbrukspremieringar
m. fl. anstalter för jordbrukets höjande. Andelskassornas antal uppgick år
1914 till 512.
Inköpskooperation. Gemensam anskaffning av jordbruksförnödenheter
har även besörjts av vissa lantmannagillen och sker beträffande
mejeriförnödenheter även genom mejeriförbunden men har i huvudsak övertagits av
särskilt därför bildade sammanslutningar. En dylik år 1897 av ett antal
godsägare i södra Finland bildad konsumtionsförening Labor ombildades år
1906 till Jordbrukarnas i Finland Centralandelslag Labor m. b. t.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
