Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lantbrukets utveckling i skilda länder - III. Den nyare tiden. 1500-1815 - Tyskland. Österrike-Ungern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utgjordes av en av konungen utsedd president och 3 av ständerna valda
fullmäktige.
Inom få år inrättades dylika Landschaften även i Kurmark, Neumark,
Pommern, West- och Ostpreussen, i den sistnämnda provinsen med tillträde
även för adelsgods i oadliges ägo samt på 1800-talet i Schleswig, Holstein,
Mecklenburg och Posen. Dessa nya kreditinrättningar hade avgjord
framgång men fingo ringa efterföljd i de icke-preussiska staterna, där de få
kreditanstalter, som på 1700-talet inrättades för jordbruket, i regel blevo
statsanstalter. Däremot tjänade de som mönster för liknande anstalter i
Östersjöprovinserna, Danmark och Sverige.
ÖMSESIDIGT FÖRSÄKRINGSVÄSEN var ett område på vilket
Fredrik den store också var banbrytare. Redan långt tidigare hade små
lokala bondeföreningar (Kuhgilden) funnits i Schleswig och Holstein för
ömsesidig ersättning för förlust av kreatur. På grund av de stora förluster,
som boskapspesten förorsakat, grundade konungen år 1765 för Schlesien en
under provinsmyndigheterna ställd anstalt för obligatorisk ömsesidig
försäkring mot förluster genom denna sjukdom. Denna anstalt var i verksamhet
till år 1842, då en preussisk lag om försäkring trädde i kraft. Även i andra
tyska landsdelar inrättades sedan dylika föreningar. År 1797 grundades i
Neu-Brandenburg det första tyska hagelskadeförsäkringsbolaget.
De tyska furstarna och främst bland dem Fredrik den store
sträckte sina landsfarliga omsorger om lantbruket även till dettas
enskildheter, anordnade utställningar, uppmuntrade bildandet av ekonomiska
sällskap och utfärdade förordningar om åkerns och ängens skötsel,
handelsväxters odling och kreaturens skötsel, bi- och silkesodling. Härvid följde den
kunglige reformatorn det engelska jordbruket som mönster, införde det å
ett antal krongods efter dettas mönster och sände unga män till England att
där inövas i detsamma.
Den baierska kurfursten Maximilian III Joseph, enav de första
furstliga anhängarna av den fysiokratiska läran och varmt intresserad
av-lantbruket, tillsatte år 1762 en Landes-Verbesserungs-Commission, och
utfärdade brev om nyodlingar, skifte av allmänningar, styckning av gods,
vilken dock ej borde gå över 1/8 av godsets areal, fårskötsel, biodling m. m.
Även Maria Theresia i Österrike ägnade mycken omsorg åt
jordbrukets förbättring, ivrade för bildande av lantbrukssällskap, vilka borde
pröva och införa annorstädes gjorda förbättringar, för klöverodling,
plantering av fruktträd, fåravel, bi- och silkesodling.
Genom de åtgärder, som sålunda, i främsta rummet från upplysta
regenters sida, vidtogos till jordbrukets förbättring utplånades den förödelse, som
det sjuåriga kriget medfört särskilt i Schlesien och Sachsen, samt
verkningarna av de svåra missväxterna (1770 och 1772) och upprepade utbrott av
kreatursfarsoter. Den franska revolutionen och av densamma föranledda krig
medförde höga pris å spannmål, varav en betydande utförsel från Tyskland,
och härav framkallades en högkonjunktur med starkt stegrade egendomspris
samt som följd därav en vild spekulation i jordegendomar.
LANTBRUKETS TEORI. Även på jordbrukets teoretiska område blev
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
