Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Växtsjukdomar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Växtsjukdomar
Växtskyddsmedel
Undanrödjande! av orsakerna till
infektionssjukdomar är däremot i regel icke lätt. I de fall, då
smittämnet sprides med utsädet, har man en mycket god
hjälp i rensning och avsvampning* av detta. Om det
däremot kvarlever i marken, äro svårigheterna större.
Jorddesinfektion kan icke tänkas ifrågakomma på
större arealer utan endast i drivbänkar och växthus.
I fältmässig odling kan man draga nytta av
växelbruket, som bör ordnas så, att för en viss sjukdom
mottagliga växter ej för ofta återkomma på samma mark.
Hänsyn måste därvid tagas till parasitens livslängd.
Betingelserna för de i jorden levande parasiternas
trivsel kan påverkas genom vissa åtgärder. De som äro
beroende av stark fuktighet kunna tillbakahållas
genom förbättrad dränering. De som trivas vid sur
markreaktion motverkas genom kalkning; omvänt användas
sura gödselmedel för bekämpade av parasiter, som
äro beroende av alkalisk markreaktion. Hänsyn måste
emellertid därvid tagas även till värdväxtens behov.
Rester efter angripna växter utgöra i allmänhet en
mycket allvarlig fara för kommande kulturer; de böra
därför så vitt möjligt oskadliggöras, aldrig kastas i
gödselstad eller på komposthög. I många fall är
smittkällan att söka i den omgivande vegetationen. Andra
kulturväxter och vilda växter kunna vara värdar för
samma parasit. Med hänsyn härtill böra exempelvis
skålrostvärdarna för vissa värdväxlande rostsvampar
utrotas, likaså ogräs, som äro mottagliga för sådana
sjukdomar som klumprotsjuka, mosaiksjuka m. fi.
eller härbärgera bladlöss o. a. insekter, som överföra
smitta; gräset på dikeskanter o. d. bör tidigt avmejas
till förebyggande av att mjöldrygsmitta överföres till
sädesfälten o. s. v.
Om det icke är praktiskt möjligt att undanrödja
smittfaran, kan man i vissa fall genom behandling av
grödorna med kemiska medel förebygga eller inskränka
infektion på dessa. Potatisbladmögel bekämpas med
stor fördel genom dylik behandling med
kopparpreparat, fruktskorv o. a. sjukdomar på fruktträd och
bärbuskar med svavel- eller kopparmedel.
En för varje år större betydelse som
bekämpningsåtgärd får odlingen av motståndskraftiga (resistenta)
sorter genom de framsteg, som förädlingsverksamheten
gör på detta område. Bland resultaten kan man visa
på de mot potatiskräfta immuna potatissorterna, de
nyare vetesorternas starkt ökade resistens mot
gulrost o. s. v. Motståndskraften är emellertid icke
uteslutande beroende av de ärftliga anlagen, utan även
av växtbetingelserna, ej minst den använda
gödslingen. En proportionsvis för stark kvävegödsling
ökar växternas mottaglighet för en mängd sjukdomar,
medan rikligt tillmätt kali förhöjer resistensen. Såväl
för litet som för mycket fosforsyra gör växterna
mottagligare.
Nutidens livliga handelsförbindelser mellan
länderna ha medfört, att växtparasiter lättare spridas
från en del av jordklotet till en annan. Detta har
föranlett flertalet länder att genomföra kontrollåtgärder
vid import av växter och växtdelar. Potatisodlande
länder, bl. a. Sverige, ha i allmänhet utfärdat
bestämmelser i avsikt att förebygga införande av
potatiskräfta, koloradoskalbagge o. a. skadedjur på potatis;
andra ha vänt sig mot vinlusen, körsbärsflugan o. a.
I allmänhet föreskrives, att varan skall åtföljas av
intyg från sakkunnig myndighet rörande såväl
produkternas som odlingsplatsens frihet från de fruktade
parasiterna. Därjämte utföres obligatorisk eller
stick-provsmässig undersökning av varan vid ankomsten.
I Sverige gälla f. n. rörande potatis Kungl,
kungörelserna nr 3, 1927 och 6, 1929; rörande andra växter
och växtdelar kungörelse nr 50, 1936. Th. Lfs.
Växtskyddsanstalt, Statens, är en forsknings- och
försöksanstalt med uppgift att utröna
växtsjukdomar-nas orsaker och förlopp samt de för jordbruket
ekonomiskt viktiga växt- och djurparasiternas utveckling och
levnadsförhållanden. Därjämte skall den genom
försöksverksamhet söka utröna de bästa medlen att
bekämpa dem. Genom en intensiv upplysningsverksamhet
skall den söka sprida kunskaper härom till den
växt-odlande allmänheten. Genom en omfattande
rapportverksamhet skall den övervaka de inom landet
förekommande sjukdomarnas och parasiternas
utbredning och skadegörelse. I importhamnarna skall den
genom stickprov utöva sådan kontroll, att ej vissa
farliga växtfiender inkomma med försändelser av växter
och växtdelar från utlandet. Anstalten trädde år 1932
i verksamhet, sedan med densamma införlivats
Centralanstaltens för jordbruksförsök entomologiska
avdelning samt den växtpatologiska delen av samma
institutions botaniska avdelning. Anstalten, som är
belägen å kronoegendomen Bergshamra inom Solna
socken, omedelbart intill Stockholms gräns, lämnar
allmänheten kostnadsfritt upplysningar och råd
beträffande frågor som falla inom dess verksamhetsområde.
Förfrågningar och prov på sjuka växter eller på
skadedjur, vilka sändas pr post, böra adresseras
Stockholm 19. A. T.
Växtskyddsmedel, Ämnen eller beredningar, som
användas till förgörande av bakterier och svampar,
benämnas allmänt antiseptiska ämnen (antiseptika),
medan sådana, som lämpa sig för dödande av
skadeinsekter, kallas antiparasitiska ämnen (antiparasitika).
Sådana ämnen eller beredningar kallas, när de användas
för motverkande av infektioner eller invasioner på
grödan och skörden med ett gemensamt namn för V.
V. äro i regel ej identiska med de preparat och
beredningar, som användas till liknande ändamål inom
medicinen och veterinärvården, ty olikheten i ändamål
1045
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
