Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vannare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vannare
Variationsstatistik
Vannare.
ständigt, vilket gör det synnerligen svårt att utrota
den, t. ex. i trädgårdsland. H. G. S.
Var uppkommer vid vissa inflammatoriska tillstånd
och utgöres av en grågrön eller gulaktig vätska,
vanligen av samma konsistens som tjock grädde. V. består
huvudsakligen av vita blodkroppar, avdöda
vävnadsceller, en del ur blodkärlen utsvettade flytande
beståndsdelar och bakterier. N. L.
Varbakterier, se Varbildning.
Varbildning uppstår vid en inflammation förorsakad av
pyogena bakterier, d. v. s. varbakterier. När dylika
genom ett sår inkomma i vävnaden, uppstår först
ett s. k. flegmon, vilket yttrar sig med ansvällning,
värme, ömhet och rodnad. Vita blodkroppar utvandra
i vävnaden för att bekämpa bakterierna. Så småningom
kan en varig nedsmältning av vävnaden ske, varigenom
bildas ett flertal små varfyllda håligheter, s. k. bölder
•eller abscesser. Dessa kunna så småningom flyta
samman till en större varhåla, vilken, sedan processen
mognat, kan öppna sig genom hud eller slemhinna,
varefter läkning inträder. Behandlingen består i att
påskynda mognaden av V. genom påsmörjning av
mognande salva. När bölden är färdigbildad, öppnas
den på operativ väg. N. L.
Varfeber, se Blodförgiftning.
Vargörande njurhäckeninflanimation, se
Njursjukdomar.
Variation, se Utvecklingslära.
Variationsstatistik. När det gäller sociala och biologiska
företeelser, kunna vi sällan nå fram till regler, som äro
fullt allmängiltiga och som ej tillåta undantag. Vi ha
att räkna med en större eller mindre variabilitet. Vid
jämförelser nöjer man sig i allmänhet med att se efter,
om det finns en skillnad mellan inedeltal. Man bör
emellertid också beakta variabiliteten; detta så mycket
mer som på grund av denna medeltal slumpvis kunna
utfalla högre eller lägre. För att illustrera situationen
ta vi ett exempel. Antag, att man bland 20 sjuka
personer finner, att 19 äro kvinnor och 1 man. Kan
man då påstå, att sjukdomen särskilt ofta träffar
kvinnor? Många äro säkerligen böjda att göra detta.
Om man emellertid finner, att materialet omfattar
17 kvinnor och 3 män, kan man då våga draga en
slutsats? Om man bara finner 14 kvinnor och G män,
hur skall man då ställa sig? Man borde vänta att
erhålla lika många kvinnor som män, men det är
klart, att slumpen kan åstadkomma avvikelser, och
den fråga man ställer är, hur stora avvikelser kan
slumpen åstadkomma och när är en avvikelse så stor,
att man kan påstå, att den ej rimligtvis kan vara
slumpbetingad. Man kan utföra beräkningar på
liknande sätt som över de resultat man bör erhålla, när
man kastar krona och klave. I ett kast bör man lika
ofta erhålla krona som klave. I två kast bör man
erhålla en gång krona-krona, två gånger krona-klave
och en gång klave-klave. Att man får två gånger
krona-klave betingas av att man kan få krona i första
kastet och klave i andra, samt tvärtom, klave i första
kastet och krona i andra. Man kan gå ett steg vidare
och fråga, vad resultatet blir vid tre kast. Man erhåller
då en gång krona-krona-krona, tre gånger
krona-krona-klave, tre gånger krona-klave-klave och en gång
klave-klave-klave. Den sifferserie man erhåller, om
man fortsätter på detta sätt, framgår av följande
sifferpvramid.
1
1 1
1 2 1
13 3 1
1 4 6 4 1
1 5 10 10 5 1
1 6 15 20 15 6 1
Denna sifferserie kallas Pascals triangel. Siffrorna
i denna triangel motsvara dem, man erhåller med
användande av en matematisk formel, som kallas
bino-minalformeln, och därför talar man om
binominalför-delning, om man erhåller siffror av denna art. På denna
sifferserie och på liknande resonemang bygger i själva
verket variationsstatistiken. Denna har en hög grad
av allmängiltighet, beroende på att den i princip
gäller inte bara, när man kastar krona och klave,
utan även för andra företeelser, där slumpmoment
spela in. De matematiska formler, som uppbyggts
med hjälp av denna matematik, äro alltför invecklade
för att kunna refereras i en kort artikel. Det kan endast
framhållas, att med hjälp av sådana formler beräknar
man mått på variabilitet och ur dessa mått kan man
beräkna medelfel, vilka ånge den säkerhetsgrad man
kan tillskriva ett medeltal. Några formler återfinnas
i artikeln Försöksmatematik. Vid en
variationsstatis-tisk analys är målet alltså dels att få ett mått på
variabiliteten, dels också att få en uppfattning om
999
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
