Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tuberkulos ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
3) Iakttag god hygien i ladugården och försvåra
härigenom sjukdomens spridning inom
besättningen.
4) Sök genom hygieniska åtgärder höja djurens
motståndskraft.
Av staten understött tuberkulosbekämpande.
Vid den av staten understödda T.-kampen i vårt
land tillämpas tvenne skilda metoder, vilka sedan
gammalt efter upphovsmännen gå under namn av
Bangska och Ostertagska metoderna. Av dessa är den
Bangska eller tuberkulin-metoden den, som hittills
varit mest känd i vårt land, då den här använts sedan
1897. Metoden går ut på att i en besättning, där man
har grundad anledning antaga, att T. endast har
ringa eller ingen utbredning, med tillhjälp av
tuberkulinmetoden upptäcka alla smittade djur och avlägsna
dessa ur besättningen. I en besättning, där T. har stor
utbredning, är dock ej möjligt att rensa ut sjukdomen
bland de vuxna djuren med tuberkulinmetoden. Här
måste man söka föda upp en frisk ungdjursstam
genom att kalvarna omedelbart efter födelsen
avavlägsnas ur besättningen och uppfödas isolerat från
denna. I sådana trakter av landet, där T. endast har
ringa utbredning, eller å sådana gårdar, där lokaler
finnas för isolerad ungdjursuppfödning, måste den
Bangska metoden anses som idealet för T.-bekämpande.
Den Ostertagska metoden grundar sig på att i första
hand genom systematiska kliniska undersökningar
av besättningarna på tidigast möjliga stadium
uppspåra smittspridarna och få dessa oskadliggjorda. I
metoden ingår även upprepade bakteriologiska
undersökningar av samlingsmjölk från besättningarna, för
att man snarast skall kunna uppspåra fall av juver-T.
Vid denna metod går man fram efter något skilda
tillvägagångssätt beroende på utbredningen av T. i
besättningen, men slutmålet blir även vid denna
metod att förr eller senare nå fram till en reaktionsfri
besättning. Det kliniska T.-bekämpandet, som i vårt
land i stort sett handhaves av Hushållningssällskapens
tuberkuloslaboratorier, bör således betraktas som en
etapp på vägen mot sjukdomens utrotande och icke
såsom något slutmål.
Det av staten understödda tuberkulosbekämpandet
är baserat på frivilligt deltagande från djurägarnas
sida. För att stimulera intresset för ökad anslutning
till detta bekämpande, utgår från 1 april 1937 under
vissa villkor tilläggspris för mjölk från besättning,
inom vilken bekämpande av T. äger rum, med minst
0,4 öre per kg för mjölk från besättning, som står
under statlig kontroll med tuberkulin och med minst
0,2 öre per kg mjölk för besättning, som står under
klinisk kontroll. Bekämpandet är i stort sett frivilligt.
Detta gäller dock ej för T. i juver och könsorgan.
Om veterinär misstänker, att ett nötkreatur lider av
T. i dessa organ, är han skyldig att genast för
undersökning till bakteriologiskt laboratorium insända prov
av livmodersekret eller mjölk. Samma skyldighet
åligger jämväl djurägare, som misstänker, att i hans
besättning fall av juver- eller köns-T. föreligga.
För att förhindra spridning av T. till de delar av
landet, där den har ringa utbredning, finnas vissa
restriktioner för införsel av djur till tuberkulosfria eller
skyddade områden. - Djurägare, som önska ansluta
sig till av staten understött T.-bekämpande, kan
erhålla alla upplysningar om villkoren härför hos
närmaste veterinär eller hos vederbörande
hushållningssällskaps tuberkulosavdelning. N. L.
Tuggning, se Fodersmältning.
Tulipa, se Tulpan.
Tull, se Skate.
Tulpan (Tulipa) är ett släkte av liljefamiljen, utmärkt
av lök, fåbladig stjälk och oftast en ensam stor
blomma med två tretaliga hyllekransar av lysande färg.
Frukten är en kapsel med talrika platta frön. Förr
odlades mycket den lilla eleganta T. silvestris med
gula blommor, vilkas kalkblad äro ganska smala och
spetsiga. Den är inhemsk åtminstone i södra Europa,
men norrut och med säkerhet hos oss, där den dock
förekommer mycket i äldre parker, blott förvildad.
Den har undanträngts av den vanliga
trädgårdstulpanen (T. Gesneriana) från orienten, som har
bredare såväl ört- som kalkblad, vilka kunna visa
mycket olika form och färg samt ofta fyllda blommor.
Sedan denna på 1500-talet infördes i Europa, har man
av den i en omfattning som av få andra växter lyckats
framställa en väldig mångfald sorter av skiftande
typer. H. G. S.
Tum, se Mått och vikt.
Tumning, se Virkesdrivning.
Tumör, se Kräfta.
Tungan, se Fodersmältningsorgan.
Tungrast, se Rast.
Tungt vatten ingår i allt vanligt, naturligt vatten till
en mängd av 0,02 %. T. har en spec. vikt omkr.
10 % över vanligt vatten och även i övrigt egenskaper,
som märkbart avvika från detta. Dess fryspunkt
ligger vid +3,8°, dess kokpunkt vid 101,4°.
Förhandenvaron av T. beror därpå, att de grundämnen,
av vilka vatten är uppbyggt (syre och väte), ej äro
fullt enhetliga element, vilket man tidigare allmänt
antagit, utan innehålla s. k. tunga isotoper, vilka
uppbygga T. Av dessa isotoper har i samband med T.
i synnerhet det s. k. tunga vätet (deuterium)
diskuterats. T. kan framställas ur vanligt vatten genom
elektrolys, varvid den tunga varianten så småningom
ansamlas i återstoden. O. S-g.
Tungört, se Rast.
Tunna, se Mått och vikt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
