Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trädgårdsförsök, Statens ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Trädgårdsförsök, Statens, se Alnarps lantbruks-,
mejeri- och trädgårdsinstitut.
Trädgårdsförsöksråd, se Alnarps lantbruks-, mejeri- och
trädgårdsinstitut.
Trädgårdsgödselmedel, se Blandgödselmedel.
Trädgårdstinstitut, se Alnarps lantbruks-, mejeri- och
trädgårdsinstitut.
Trädgårdskonsulent. Hos hushållningssällskapen finnas
anställda T. eller, såsom de i vissa län benämnas,
länsträdgårdsmästare, vilka ha till uppgift att tillhandagå
med biträde, råd och upplysningar rörande
trädgårdsskötselns olika grenar, såsom anläggning av
trädgårdar, anskaffande och plantering av träd, buskar,
prydnads- och köksträdgårdsväxter, åtgärder för
bekämpande av insekthärjningar och växtsjukdomar,
beskärning av träd och buskar samt uppgörande av
planer, ritningar och kostnadsberäkningar till
trädgårdsanläggningar. T. har i regel genomgått dels
trädgårdsskola dels ock högre trädgårdskursen vid
Alnarp eller erhållit motsvarande utbildning
utomlands. Deras avlöning jämte rese- och
traktamentsersättning bestrides helt av hushållningssällskap,
landsting eller genom eljest tillgängliga medel. A. A-n.
Trädgårdskonsulenter, Sveriges, Föreningen, se
Föreningen Sveriges trädgårdskonsulenter.
Trädgårdskrasse, se Krasse.
Trädgårdskurs, se Trädgårdsundervisning.
Trädgårdsmålla, se Målla.
Trädgårdsodlarförening, se Andelsförening,
Föreningsrörelse och Trädgårdsförening.
Trädgårdsodling, se Trädgårdsskötsel.
Trädgårdsskola, se Trädgårdsundervisning.
Trädgårdsskötarekurser, se Trädgårdsundervisning.
Trädgårdsskötsel. Någon större utbredning fick T. ej
förrän med kristendomens införande i Sverige. De
från sydligare länder inflyttade munkarna förde med
sig fröer och plantor. Den tidens kloster voro med sina
väl skötta örtagårdar centrum för hortikulturen.
Intresset för T. spridde sig snart till de världsliga
stormännen, som dels innanför sina befästa borgar ofta
hade en liten örtagård, dels hade köksväxtland, s. k.
kålgård, strax utanför vallarna. Redan under förra
hälften av 1500-talet fanns handelsträdgårdsmästare, i det
att hävderna veta berätta, att år 1546 levererade en
lökgårdsmästare och en kålgumma köksväxter till kungl.
slottet. Vid denna tid odlades bl. a. isop, kål, lök,
melon, morot, gurka, ärter, palsternacka, persilja,
pumpa, rättika, salvia, pepparrot, rova, rödbeta och
kummin. Därjämte odlades en mängd prydnadsväxter
samt alla nu odlade fruktträdslag. År 1565 uppfördes
i Kungsträdgården i Stockholm Nordens första drivhus
för drivning av apelsiner, vindruvor m. m.
Vid de kungl. slotten och vid de större herrgårdarna
anlades stora prydnadsanläggningar och mitten av 1600-talet präglades av de stora arbetena vid
Drottningholm m. fl. platser. Det var den svenska
trädgårdskonstens glansperiod. Ännu i dag kunna vi beundra
barockträdgården vid Drottningholm, fastän den ej
finnes kvar helt i ursprungligt skick.
Fruktodlingen gick hela denna tid stadigt framåt.
Godsägarna delade ut fruktträd till sina underlydande
och här och var påbjöds plantering av träd. Vintern
1708-1709 var ödesdiger; kylan var så sträng, att
många fruktträd fröso bort. Odlingen tog dock snart
åter fart och har oavbrutet gått framåt och gör det
ännu i dag.
Den blivande trädgårdsmästaren tillbringade alltid
några år av sin lärotid i Tyskland och därifrån hämtade
vi under århundraden alla impulser. Ända till i våra
dagar, då svårigheterna att erhålla anställning
utomlands äro hart när oöverkomliga, ha unga
trädgårdsmän fått en del av sin utbildning där.
Litteratur över T. på svenska språket finnes fr. o. m.
1643 då »En nyy Träägårdz Book» utkom. Under
1700-talet blev litteraturen ganska riklig och ökades
ytterligare under 1800-talets senare hälft, då flera
praktverk tillkommo, bl. a. Olof Eneroths »Handbok i
svensk pomologi». I våra dagar har den följts av C. G.
Dahls stora, moderna verk.
Flera facktidskrifter finnas och ännu flera, som ha
någon trädgårdssida eller spalt. Bland facktidskrifter
kan nämnas Viola, Trädgårdsvärlden, Allmän Svensk
Trädgårdstidning och Täppan. De två sistnämnda
vända sig även till trädgårdsodlingens amatörer.
Trädgårdsföreningar* finnas även i stort antal.
Förutsättningarna för T. i vårt land äro ej de bästa.
En kort sommar och stränga vintrar gör, att vi ej
kunna odla alla slag av träd och örter. I gengäld är
sommaren så intensiv och dagen så lång, att de växter,
som kunna odlas, nå en ypperlig utveckling, en arom
och när det gäller t. ex. äpplen, en skönhet som
sydligare länder ej kunna efterlikna. Våra yrkesmän måste
även med sin vara konkurrera med billigare
producerad utländsk. Från år 1930 till 1938 har
trädgårdsodlingen givit ett allt mindre netto trots en ständigt
ökad konsumtion av frukt och grönsaker.
Offentliga åtgärder för T. handläggas av
Lantbruksstyrelsen, som har en föredragande byrådirektör. Dessa
åtgärder bestå bl. a. av understöd åt de förstatligade
trädgårdsskolorna och utanordnande av medel till
trädgårdshögskolans drivande. Statsbidrag erhålles
vidare av Sveriges Pomologiska Förening för
fruktodlingens höjande, av Weibullsholms
Växtförädlingsanstalt för förädlingsarbete, bl. a. av köksväxter.
Statens Centrala Frökontrollanstalt kontrollerar utsäde,
bl. a. av köksväxter, och bidrager sålunda till att det
utsäde, som tillhandahålles, är det bästa möjliga.
Här underkastas även av fröfirmor insända prover en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
