Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Torvgas ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Torvgas -
Torvgas, se Bränntorv.
Torvingenjör, tjänsteman hos Kommerskollegium,
tidigare hos Lantbruksstyrelsen, med uppgift att gå
allmänheten tillhanda med råd och upplysningar i
torvtekniska frågor, verkställa torvundersökningar m.
m. Under världskriget, då bränntorven spelade en
stor roll, hade vi ett flertal torvingenjörer jämte
assistenter och biträden; fr. o. m. den 1/7 1936 finnes
endast en. H. O-d.
Torvinventering. Sommaren 1917 påbörjade Sveriges
Geologiska Undersökning den s. k. torvinventeringen,
som omfattade södra och mellersta Sverige utom
Dalarna, Öland och Gotland. Den bestod av två delar,
den förrådsstatistiska och den kvalitativa
rekognosceringen. Den förra, som verkställdes såsom en
linje-inventering’, hade till syfte att lämna upplysning om
storleken och beskaffenheten av torvtillgångarna inom
området, den senare att lämna upplysning om de
enskilda torvmarkerna, belägna inom ett avstånd av
högst 5 km från kommunikationslederna. Den
förrådsstatistiska undersökningen, som ur flera synpunkter gav
de intressantaste och viktigaste resultaten, avslutades
år 1922. Se även Torv och Myr. H. O-d.
Torvjord. Denna term användes stundom i samma
mening som torv, men också i mera speciell betydelse,
nämligen åkerjord, bildad av torv. T. har till skillnad
från fastmarksjorden sand, lera m. m. låg volymvikt —
den är vad man kallar en lätt jord — låg askhalt men
hög halt av organiska ämnen och är mestadels mycket
fattig på kali och fosforsyra. Kalkhalten är mycket
växlande, likaså, ehuru i mindre grad, kvävehalten.
H. O-d.
Torvkoks, se Bränntorv.
Torvkol, se Bränntorv.
Torvlånefonden (torvindustrilånefonden) en år 1902
inrättad fond i syfte att stödja torvindustrien. Den har
sedermera uppgått i Industrilånefonden. H. O-d.
Torvmark. Detta ord användes ofta i samma betydelse
som myr*, men vanligare i den mera inskränkta
betydelsen av ett markområde, där jordarten är torv,
oodlad eller odlad. Med hänsyn till uppkomstsättet
kunna torvmarkerna indelas på samma sätt som
myrarna. H. O-d.
Torvmosse. Härmed förstås egentligen en myr, som
använts eller användes för torvtäkt eller som
innehåller torv, lämpad för framställning av bränntorv
eller torvströ. Termen användes emellertid i stor
utsträckning felaktigt såsom synonym till myr* eller
mosse. H. O-d.
Torvmull, se Torvströtillverkning.
Torvmullspndrett, se Latrin.
Torvmylla, en lucker, höghumifierad, myllartad
torvjord, som bildas i ytan av jämförelsevis torra
skogskärr och lågstarrkärr; därjämte betecknar man med T.
- Torvströtillverkning
det myllartade matjordslagret på odlade torvmarker,
oavsett ur vilken torvart det uppkommit. H. O-d.
Torvmyrten, finnmyrten (Chamædaphne calyculata),
en liten vintergrön buske med platta blad och
ägg-formiga, vita blommor i ensidig klase. Odlas ibland
som prydnadsväxt och finns vild i Tornedalen.
G. Dbg.
Torvpulver, se Bränntorv.
Torvskola, en år 1902 inrättad skola för utbildning av
instruktörer och förmän vid torvindustrien. På grund
a\ bristande anslutning har undervisningen legat nere
sedan 1923. H. O-d.
Torvströ, se Strömedel och Torvströtillverkning.
Torvströfabrikernas centralförening, u. p. a., bildades
1915. Till T. hörde 14 medlemmar år 1940,
representerande 27 fabriker.
Torvströförening, se Föreningsrörelse och
Torvströtill-verkning.
Torvströrivare, se Torvströtillverkning.
Torvströtillverkning. Torvströ är torkad och riven
vitmossetorv. Bästa uppsugningsförmågan har torvströ
av Sphagnum juscum och S. palustre, men även övriga
Sphagnum-arter lämna gott strö. Torven är för
strö-ändamål bättre, ju mindre förmultnad den är. Den
mosse, varur torvströ skall beredas, bör dikas ett à
två år i förväg för att underlätta arbetet. I odikat
tillstånd håller strötorven 90—95 % vatten, men genom
dikningen kan vattenhalten sänkas till omkr. 85 %.
Upptagningen av torv skall ske på hösten, d. v. s.
från början av augusti, tills frosten sätter hinder för
vidare upptagning. Avtorvningen sker för hand längs
parallella linjer på 15—25 m avstånd och till omkr.
1 m djup och den avskurna torven utbredes på
mossytan mellan schakten. Torvornas storlek är vanligen
35 x 25 x 10 cm. En man hinner i genomsnitt uppskära
c:a 40 m3 pr dag ur mossen. Upptagning med maskin
har ibland försökts men stöter på svårigheter på grund
av att mossen ej bär ett tungt maskineri samt på grund
av förekomst av stubbar etc. Den upptagna torven
måste frysa för att bli lättorkad. Vattnet i torveellen
fryser till is och spränger sönder torven, så att den står
mera öppen för lufttillträde, när isen smält. På våren,
så snart torven håller att hanteras, kantas den, d. v. s.
torvorna resas 2 och 2 mot varandra, den ena på
lågkant och den andra på högkant. Så får torven stå,
tills den torkat så mycket, att den »bär sig», d. v. s.
går att stapla upp i kupor med torvorna i kransar på
varandra till manshöjd, där de bilda en topp. I trakter,
där torkningen sker långsamt, använder man i stället
ofta hässjor. Då torven torkat ned till 30 à 20 % vatten,
bärgas den in i torvlador å mossen för eftertork. Efter
c:a 14 dagar kan den sedan forslas hem och rivas.
Torvströrivaren består av en med piggar försedd
roterande trumma och ett med stift försett slagbord.
954
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
