Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Smörberedning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Smörberedning
Smörfärg
delning. Sedan smöret fått laka sig 30—60 min.,
verkställes slutältningen. Slutältningen fortsättes, tills
smöret synes torrt och alltigenom likartat, d. v. s. så
att laken är bunden och icke vid pressning kan
avskiljas såsom droppar. Ältningen får å andra sidan
icke drivas längre, emedan smörets smak och konsistens
då försämras.
För att hindra att smöret blir utsatt för luftens och
ljusets inverkan och för infektioner, emballeras smöret
strax efter slutältningen. Vid försäljning i parti
emballeras smöret i drittlar av välhyvlat, vitt, kvistfritt,
torrt bokvirke. Omedelbart innan drittlarna
användas, skola de omsorgsfullt rengöras och ångas samt
ingnidas med en gröt av saltlake. Före packningen klädes
dritteln med pergamentpapper, som legat i
koncentrerad saltlake. Smöret packas i dritteln med en
smör-stöt, så att smöret fyller väl ut dritteln och inga
håligheter uppstå. Smör avsett för minutförsäljning
förpackas i omslag av pergamentpapper till 0,5 à 5 kg:s
paket. Se även Smör. E. C-g.
Smörblomma, solöga. Släktet Ranunculus, som givit
namn åt den familj, som det tillhör, är artrikt och
spritt i vitt skilda trakter, bl. a. ganska talrikt
representerat hos oss ända upp i fjällregionen. Hithörande
Smörblomma.
växter äro örler med spiralställda blad av skiftande
form, enkla lansettlika eller handnerviga och då
merendels delade eller fingrade. Blommorna äro stora,
med ofta svagt utvecklat foder och stora kronblad,
som merendels ha ett fickformigt nektarium vid basen.
Ståndarna äro många och likaså pistillerna, som giva
upphov till talrika smånötter. De flesta arterna växa
på gräsbevuxen mark, och vanligast bland dessa är
revsmörblomman* (där behandlas även ett par andra
arter). Några odlas som prydnadsväxter. Inom ett
undersläkte (Batrachium) finner man ett antal
vitblommiga arter med flytande stjälk och ofta två slags
blad, dels nedsänkta, finflikade vattenblad, dels
bred-flikade flytblad. Hit höra bl. a. grodnate (R. peltatus),
som förekommer i sött vatten i hela landet, och
havs-nate (R. fluitans), som finns i bräckt vatten utefter
kusten, företrädesvis i Östersjön. H. G. S.
Smörborr. För uttagande av prov å smör, som är
förpackat i drittel, användes S., utförda av starkt
för-nicklat stål eller av rostfritt stål. I
tvärgenomskärning ha de formen av en cirkelsektor; längden är
3—5 dm. E. C-g.
Smörets salthalt, se Smörundersökningar.
Smörets vattenhalt, se Smörundersökningar.
Smörexport, se Smörkontroll.
Smörfel, se Smör.
Smörfett utgöres, som alla fetter* av glycerinestrar
av feta syror. Därjämte ingå i S. även mindre
mängder av andra organiska ämnen, bland dem de
fett-lösliga vitaminerna (A och D), i varierande mängd
beroende på fodermedlens resp. betesvegetationens
beskaffenhet. Karakteristiskt för S. är i övrigt att i
detsamma ingår förhållandevis mycket flyktiga syror,
såsom smörsyra, kapron-, kapryl- och kaprinsyra.
Detta förhållande förråder sig bl. a. vid smörets
härsk-ning, varvid den för smörsyran typiska obehagliga
lukten uppkommer, samt vid fettanalysen (se
Fett-bestämning). Sammansättningen av normalt S. med
avseende på ingående fettsyror framgår av följande
siffror, hämtade ur olika källor:
Smörsyra..........................................................3— 5 %
Kapronsyra......................................................2— 4 %
ICaprylsyra, omkr............................................0,5 %
Kaprinsyra ......................................................1— 2 %
Laurinsyra, intill............................................8 %
Myrisitinsyra....................................................3—18 %
Palmitinsyra....................................................25—49 %
Stearinsyra........................................................1— 3 %
Oljesyra............................................................32—34 %
Foderstatens sammansättning inverkar i påtaglig grad
på smörfettets sammansättning och egenskaper, i det
att en del fodermedel ge smörfett av lägre, andra av
högre smältpunkt (vekare resp. hårdare konsistens).
Normalt S. har ett jodtal mellan 20 och 30 medan
S. i vekt smör har stegrat, hårt och kort smör sänkt
jodtal. O. S-g.
Smörfäry tillsättes grädden, varav smör skall beredas,
i sådana fall, då mjölkfettet av naturen icke
innehåller så mycket färgämnen, att smöret erhåller den
vanligen omtyckta halmgula färgen. S. framställes av
orleanaväxtens fröskal och förekommer i handeln
859
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
