Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skogsundervisning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skogsundervisning -
manslagning har alltså skett av skogshögskolans
jägmästare- och forstmästarekurser. I princip fordras
för inträde studentexamen på reallinjen. Efter vissa
kompletteringar kunna även personer med
realskoleexamen vinna inträde. Möjlighet finnes därjämte att
genom en specialkurs vid Vilans folkhögskola
förvärva inträdeskompetens för personer med folk- och
skogsskola. För studenter fordras dessutom ett års
praktik, för övriga inträdessökande fordras två års
praktik av viss sammansättning. I praktiken skall
för båda kategorierna ingå kolarskola.
Undervisningen omfattar först en förberedande
kurs 10 juli—15 juni vid Garpenberg (i sydöstra
Dalarna) och därefter huvudkursen i Stockholm samt
vissa sommarförläggningar. Elev, som godkänts efter
förberedande kursen, har att under minst 2 månader
praktisera vid trävaruindustri innan utbildningen
fortsättes vid skogshögskolans huvudkurs. Denna
omfattar 5 terminer och avslutas med
civiljägmästare-examen. Studierna kunna även fortsättas och leda
till skoglig licentiatexamen.
Skogsskolor ha till uppgift att utbilda förmän inom
skogsbruket, kronojägare, länsskogvaktare och övriga
skogvaktare. För inträde vid en statens skogsskola
fordras minst 2 års praktik, i vilken kolarskola skall
ingå. Inträdesprövningen är omfattande och tager 3
à 4 dagar i anspråk med prov i teoretiska kunskaper
och praktiska färdigheter. Skogsskolornas kurs är
ettårig och begynner i mitten av oktober. Staten
håller f. n. skogsskolor vid Hällnäs i Västerbotten,
Bispgården i Jämtland, Bjurfors i Västmanland och
Kolleberga i Skåne. Elevernas antal är omkring 12
vid varje skola. Anmälningar ingivas till
domänstyrelsen före den 15 juli.
Vid Gammelkroppa skogsskola (Värmlands och
Örebro län) är undervisningen ordnad efter ungefär
samma plan som vid statens. Omkring 15 elever
mottagas. Kursen är ettårig och börjar 1
november. Ansökningstid till 1 augusti.
Kolarskolor ha till syfte att utbilda skickliga kolare,
men ha även kommit att spela slor roll såsom
kompetenskurs för intiäde vid skogshögskolan och vid
skogsskolor. Kolarskolor anordnas av staten genom
domänstyrelsen, vanligen vid Bispgården i
Jämtland och Skinnskatteberg i Västmanland. Kurserna
pågå omkring 2 månader på högsommaren eller
hösten. Kolarskola finnes även vid Gammelkroppa
i Värmland.
S. bedrives också vid lantbruks- och
lantmannaskolor, varvid kurserna avpassats efter skogsbrukets
betydelse i respektive orter.
Skogsvårdsstyrelserna utöva en omfattande
upplysnings- och undervisningsverksamhet genom
föreläsningar, kurser, exkursioner för skogsägare m. m. R. L-k,
- Skogsvårdsstyrelser
Skogsuppskattning, se Skogstaxering.
Skogsvecka, sammankomst, vanligen andra veckan i
mars i Stockholm, mellan representanter för
skogsbruk och träförädling, varvid olika organisationer
också ha särskilda sammankomster.
Skogsvinda, se Vinda.
Skogsvård, se Beståndsvård och Skogsodling.
Skogsvårdsavgift, se Skogsaccis.
Skogsvårdsförbund, se Skogsvårdsföreningar.
Skogsvårdsföreningar. 1. Svenska Skogsvårdsföreningen
bildad 1902 (namnet ändrades 1913 från Föreningen
för skogsvård), har till syfte att verka för
skogshushållningens främjande, bl. a. genom anordnande av
möten, exkursioner och utgivande av publikationer.
Föreningen har sitt säte i Stockholm. Utgiver S:s
tidskrift (4 häften årl.) och Skogen (24 häften årl.).
Föreningen har även utgivit ett större antal skrifter (bl. a.
36 folkskrifter), tabeller och böcker (Anvisningar i
skogsbruk). Anordnar årligen talrikt besökta
exkursioner. Medlemsantalet uppgick 1937 till 5 522. Åtnjuter
statsanslag.
2. Norrlands skogsvårdsförbund, bildades år 1882
med namnet Skogskultur i Norrland, förändrat 1890
till Föreningen för skogsvård i Norrland och 1914 efter
sammanslagning med annan förening till det
nuvarande. Medlemsantal 2 122 (1937). Utgiver N:s tidskrift
(4 häften årl.). Har även utgivit ett större antal skrifter
och böcker, bl. a. den mycket spridda Praktisk
skogshandbok, som utgått i 3 upplagor och innehåller
värdefulla uppgifter av teknisk och ekonomisk art. Åtnjuter
statsanslag.
3. I skilda delar av landet verka ett större antal
lokalt betonade föreningar med skogsvård på
programmet (såsom Västra Sveriges skogsvårdsförbund, en del
länsföreningar m. fi.). Även skogsägareföreningarna
verka för detta syfte, ehuru deras huvudsakliga
uppgift är av ekonomisk natur (se Skogsägareföreningar).
R. L-k.
Skogsvårdsstyrelser. Enligt lagen om vård av enskildas
skogar 24 juli 1903 skall i varje landstingsområde finnas
en S. (i Västerbottens och Norrbottens län från 1
oktober 1924). Nu gällande förordning angående S. (15
juni 1923) ger S. till uppgift bl. a. att befrämja den
enskilda skogshushållningen och att utöva uppsikt över
efterlevnaden av skogsvårdslagen (15 juni 1923) jämte
några andra lagar, som beröra skogsvården. S. utgöres
av 3 (i Västerbottens och Norrbottens samt Älvsborgs
läns landstingsområde 5) med skogsförhållandena i
orten kunniga män, utsedda för 3 år, ordförande av
K. M:t, de övriga av landstinget och
hushållningssällskapet. S:s verkställande tjänsteman är
länsjägmästaren. Vid S. äro även anställda ett större antal
biträdande länsjägmästare, distriktsjägmästare och assisten-
842
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
