Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skogsbruk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skogsbruk -
ligen förfares genom självgallring, rötskador, samt
avverkningsavfall, torde från skogarna utgå något större
virkesmängd än tillväxten, som av riksskogstaxeringen
beräknats till 56,6 mill. m3.
Sågverksindustrien är gammal i vårt land, men fick
en större omfattning först med ångsågarnas tillkomst
på 1840-talet. Den utvecklades hastigt och nådde i
början av 1900-talet sin största omfattning. Under
senaste årtiondet har den gått något tillbaka, beroende
såväl på större konkurrens från andra träexporterande
länder som på minskad förbrukning av sågade varor,
som ersatts av annan material såsom fiberplattor,
plywood, m. m. Tillverkningen av sågat virke beräknas
till c:a 200 mill. kubikfot. Exporten brukar hålla sig
omkring 0,8 mill. standard (c:a 130 mill. kbft). Ungefär
hälften av hela utförseln går (under fredstid) till
Stor-brittanien, resten till övriga länder i västra Europa.
Denna export brukar inbringa omkr. 200 mill. kronor.
Pappersmasseindustrien har under några årtionden
undergått en storartad utveckling. Från att
tillverkningen av kemisk och mekanisk massa år 1900
utgjorde 313 000 ton, uppgår den nu till omkring 3,3 mill.
ton årligen. Värdet av exporten av massa jämte papper
och papp varierar mycket. I medeltal för åren 1936—
1938 var den 500 mill. kronor.
En ganska betydande mängd virke går till fabriker
för tillverkning av kryssfanér (plywood) och pressade
träfiberplattor (masonit, wallboard, karlit m. fi.),
ävensom till snickerifabriker, tändsticksfabriker m. fi.
Förbrukningen för dylikt ändamål har vissa år
beräknats till 2,5 mill. m3.
Träkolstillverkningen var förr mycket betydande.
För gamla tiders järntillverkning var en riklig
skogstillgång för kolning ett livsvillkor. Genom
kolbesparan-de metoder samt övergång till stenkol och elektrisk
drift har behovet av träkol minskat betydligt. För
kolning förbrukas normalt endast omkring 1,5 mill. m3
virke. För att täcka motordriftens behov av träkol
har en betydande stegring ägt rum, sedan införseln av
brännoljor under det pågående kriget förhindrats.
För behovet inom landet förbrukas betydande
mängder virke, c:a 11 mill. m3 fast mått, motsvarande
c:a 1,7 m3 per invånare, Största mängden utgöres av
bränsle, c:a 8 mill. m3 fast mått (12 mill. m3 löst mått).
Övrigt virke går till byggnader, hägnader, redskap
m. m.
Skogsbruket är av en avgörande betydelse för vårt
lands näringsliv. I stora trakter är skogsbruket
dominerande. Arbetet är till huvudsaklig del förlagt till
vintern, och man beräknar antalet arbetare i skogarna
under februari till c.:a 390 000. Minsta arbetareantalet
förekommer i september, c:a 85 000. Skogsarbetet
beräknas kräva 40 mill. dagsverken årligen. Därtill
kommer sysselsättningen inom de träförädlande indu-
–Skogsbrukssätt
strierna. Man beräknar, att 1 mill. av landets invånare
i större eller mindre grad har sin försörjning av
skogsbruk och skogsindustrier.
En styrka i skogsbruket är, att det kan absorbera
arbetskraft under vintern, då åtskilliga andra arbeten
ligga nere. Det verkar därför utjämnande för
arbets-tillgången. Ej minst har detta betydelse för jordbruket,
som genom tillgång även på vinterarbete blir i
tillfälle att erhålla en mera fast arbetarstam.
En väsentlig del av skogsbruket utgör
virkestransporten. Nedbringandet av transportkostnaden är av
stor och ofta avgörande betydelse. Skogsbruket söker
därför billiga transportmedel och har ett sådant i
flottningen*. Lastbilen har under senare år kommit till
livlig användning och med hänsyn därtill har
utbyggandet av skogsbilvägar tagit en mycket stor
omfattning. Planer äro å bane att med ökad statlig
medverkan åstadkomma ett rikt nät av skogsbilvägar.
Skogsbruket har under åtskilliga år bedrivits under
jämförelsevis primitiva förhållanden.
Levnadsförhållandena för arbetarna voro ytterst enkla och föga
hygieniska, redskap och transportmedel blevo ej
föremål för nämnvärda förbättringar. Skogsarbetena
kommo att, med tillfälliga undantag, höra till de sämst
avlönade. Under senare år har en snabb förändring
till det bättre i många hänseenden inträtt. Redskapen
ha förbättrats och en livlig propaganda för vård
av-redskapen har bedrivits. Transportmedlen ha, som nyss
nämnts, effektiviserats. Bostadshygienen har undergått
en betydande omdaning genom slopandet av de gamla
kojorna och uppförandet av väl ombonade hus.
Mathållningen för skogsarbetarna, som förr och i stor
utsträckning ännu sker individuellt och mycket primitivt,
håller alltmer på att ordnas gemensam för lag med
särskild »kocka». Arbetsförtjänsten har stigit och är
jämbördig med eller närmar sig den för motsvarande
yrkesgrupper. R. L-k.
Skogsbrukssätt, metod för skogens behandling under
dess uppväxttid, skördande och föryngring. Av
gammalt skiljer man mellan högskogsbruk, medelskogsbruk
och lågskogs- eller skottskogsbruk. Den förstnämnda
formen avser produktion av virke från mera utvuxna
träd. Lågskogsbruket avser att tillgodogöra några år
gamla skott till foder, till bränsle i skogfattiga orter,
till vidjor för korgflätning m. m. Medelskogsbruket är
en kombination av de båda andra. Högskogsbruket
är numera i vårt land helt dominerande. Tvenne
huvudgrupper kunna urskiljas, trakthuggning och blädning.
Mellan dessa finnas åtskilliga mellanformer. Principen
för trakthuggning går ut på att slutavverkningen sker
genom totalavverkning av viss trakt, årshygge. Såsom
hjälpmedel för anskaffandet av återväxt kunna
fröträd* kvarställas eller ock sker kalhuggning, då
återväxt i regel anskaffas genom skogsodling*. Göras
830
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
