Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Råg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Råg
Råg
Skåne och Östergötland, de lägsta i Värmland och
nordligaste Norrland.
En säregen tvp av R. är den s. k. midsommarrågen,
vilken kännetecknas av styv halm och långa smala
ax. Den skiljer sig från andra rågsorter genom sin
stora bestockningsförmåga, vilket även givit den
namnet tuvràg, och sin stora vinterhärdighet.
Midsommarrågen kan odlas som vanlig höstråg och så sker ofta,
särskilt på mull- och torvjordar, där den klarar
övervintringen bättre än de flesta andra rågsorter. Sitt
namn har den fått därav, att den kan sås redan vid
eller före midsommar, då utsädesmängden endast
behöver vara 70—100 kg/ha. Den blandas då
vanligen med vårsäd, ärter ocli vicker och hela blandningen
användes som grönfoder på sensommaren, varefter R.
får återväxa och skördas som vanlig höstråg
påföljande år.
Rågkärnan har ungefär följande kemiska
sammansättning: Kvävefria extraktivämnen, huvudsakligen
stärkelse, 69 %, råprotein 12 %, råfett 2 %, växttråd
2 %, aska 2 %. Till en foderenhet åtgår 1 kg. Se
även Stråsäd.
De vanligaste parasitsvamparna och
skadeinsekterna äro snömögel, mjöldryga, rågbrand, brunrost,
stråknäckare och sotdagg samt rotmask, broddmask,
harkrankelarver och rågbroddfluga. Av dessa är det
egentligen endast snömöglet, som spelar någon större
roll. H. O-d.
Rågagnar, se Agnar.
Rågbroddfluga (Hylemyia coarctata Fall.) kallas en
c:a 7 mm lång fluga av gulgrå färg och med svarta,
delvis ljusfärgade ben. På eftersommaren lägger den
sina vita ägg på trädan, helst i den luckra och lätta
jorden. Följande vår, i våra sydligaste landskap redan
i mars, kläckas dessa, varpå larverna vandra kring,
tills de anträffa någon ung sädesplanta, i vilken de
borra sig in till hjärtskottet. Detta vissnar snart,
varpå larven flyttar sig till en ny planta. Till skillnad
från t. ex. fritflugans* larv är denna vit, blir ända till
7 mm lång och har i bakändans underkant tydliga
vårtor, av vilka de båda största äro tukluvna. I maj
månad förvandla sig larverna i jorden till bruna
puppor. R. är tidvis ett svårt skadedjur på höstsäd,
särskilt vete, i Skåne och Östergötland. Om angrepp
kan befaras, bör sådden efter träda ske så tidigt som
möjligt och jorden beredas, så att tillväxten går snabbt.
Under flugornas äggläggningsperiod bör jorden ligga
orörd och den efterföljande plöjningen göras så djup
som möjligt. A. T.
Rågfodermjöl, se Kvarnavfall.
Råggroddar, se Kvarnavfall.
Råghalm, se Halm.
Rågkli, se Kvarnavfall.
Råglosta (Bromus secalinus) är ett omkring meterhögt
ettårigt, i regel höstgroende gräs med breda glatta
blad och en ganska yvig vippa av ungefär en cm långa,
plattade småax. Kärnorna jämte de vidvuxna
blomfjällen äro ungefär av ett rågkorns storlek och följa
Råglosta.
därför lätt med utsädet. R. uppträder företrädesvis
bland råg, mera sällan bland vete. Genom noggrann
rensning av utsädet kan den dock motarbetas, och den
hör otvivelaktigt till de ogräs, som börja bli allt
sällsyntare. H. G. S.
Rågvallmo (Papaver dubium) är en ettårig ört med
dubbelt parflikade blad och stora röda blommor,
vilkas kronblad mycket lätt avfalla. Kapselfrukten är
ofullständigt flerrummig och innehåller ett stort antal
frön. Den är ett vanligt åkerogräs i södra och mellersta
Sverige både i höst- och vårsäd. H. G. S.
Rågång är gränslinjen kring ett primärt skifteslag (se
Jorddelning), på marken betecknad med råmärken,
som utgöras antingen av fasta märken, såsom
vattendrag, berg, diken, häckar o. d., eller av rå och rör,
lagda enligt landskapslagarnas regler (nu J. B. kap. 12)
med fem stenar av mer än mansbörda, därav en
hjärt-sten i mitten, halvannan aln ovan och en aln i jorden
å en stenhäll med R:s väderstreck inhugget, och de
andra visande R:s riktning, som därjämte utmärkes
genom en utliggaresten på högst 10 alnars avstånd
från femstenaröret och därefter visarestenar till nästa
803
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
