Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ogräsharv ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ogräsharv ■
Ogräsharv, se Harvar.
Ogräsharvning, metod att motarbeta ogräs i växande
grödor. Utföres med en speciell harv, ogräsharv, som
har tvärhuggna, mejselformade pinnar. Den är även
mycket lätt, så att pinnarna arbeta till endast 1—3 cm
djup, men då pinnarna sitta tätt, så kommer markytan
att så att säga »hyvlas». Härvid kunna små
groddplantor av ogräs uppryckas eller avslitas, varjämte groende
ogräsfrön rubbas, så att grodden torkar. O. i vårsäd
utföres antingen före broddens uppkomst eller då denna
är 5—-7 cm hög och håller på att utveckla sitt andra
blad. I förra fallet köres tvenne varandra och
såddriktningen korsande drag, i senare fallet ett drag tvärs
över såddraderna. Yid harvningen bör fältet vara
vältat samt fritt från större kokor och grästussar.
Vädret bör vara varmt och torrt. Enligt utförda försök
kan ogräsbeståndet genom ogräsharvning nedbringas
75 %, varvid en skördeökning av 200—300 kg kärna
pr ha erhållits. Man överharvar 4—5 ha pr dag.
Insådd av vallfrö sker helst strax före harvningen,
emedan groende sådant kan skadas av harven. —
Även på slätsladdade potatisfält är O. en utmärkt
åtgärd före och under stjälkarnas uppkomst. — Vid
O. i höstvete om våren användes åtminstone på styvare
jord en något tyngre harv än den ovan beskrivna.
A. Å.
Ogräskamp, åtgärder som vidtagas för ogräsens
motarbetande och utrotning. Härvidlag måste trenne linjer
samtidigt följas: kulturväxterna omvårdas, så att de
kunna utveckla sig snabbt, ogräsens vidare spridning
motverkas eller om möjligt förhindras helt och hållet,
varjämte förefintliga ogräs utrotas. Stundom verkar
en metod i alla dessa riktningar, t. ex. gott trädesbruk,
men vanligare är att man måste kombinera olika
metoder och tillvägagångssätt. En lämplig växtföljd är
mycket verksam. Då varje ogräsart i allmänhet följer
en viss typ av grödor, så kommer stark omväxling att
förhindra att vissa ogräs taga överhand.
Stråsädes-grödor, i synnerhet vårsäd, befordra ettåriga och
rotspridande ogräs, varför två eller flera sådana grödor
icke böra följa efter varandra. Vallar motarbeta
nämnda ogräs men gynna de stationära, varför även
vallarna böra vara kortvariga. Välskött träda och
hack-rensade grödor motarbeta alla ogräs, särskilt de
rotspridande. God avdikning är nödvändig för de flesta
kulturväxters utveckling, under det att flera ogräs
trivas utmärkt på vattensjuka fält. En väl avvägd
gödsling är villkor för goda skördar och kan motverka
vissa ogräs, som trivas på mager mark, t. ex. spärgel.
Andra ogräs, såsom åkersenap, penninggräs,
svin-målla m. fi., trivas dock bäst på välgödslade fält. En
rationell jordbearbetning är ett verksamt medel. Under
vårbruket kunna groende frön och spirande plantor
förstöras och ett kraftigt höstbruk, varvid stubbåk-
- Ogrässpridning
rarna strax efter skörden bearbetas med harvar
försedda med gåsfotbillar eller med skumplog,
motverkar alla ogräs. Utsädet är av stor betydelse. Det
måste vara ogräsfritt och av sådan beskaffenhet att
det ger kraftiga plantor, lämpade för växtplatsen.
Att med frodiga, täta grödor, t. ex. baljväxtrikt
grönfoder, förkväva ogräsen lyckas dock endast med mindre
agressiva arter. Åkertistel växer igenom. — Ifråga
om metoder att förhindra ogräsens spridning se
Ogrässpridning, och ifråga om deras direkta motarbetande,
se Besprutning, Drillträda, Hackrensning,
Natrium-klorat och Ogräsharvning. A. Å.
Ogräsrensning, se Hackrensning.
Ogrässpridning sker på många vägar och sätt. Det är
nödvändigt att känna dessa, emedan ett effektivt
motarbetande av ogräsen är möjligt endast under
förutsättning att verksamma åtgärder vidtagas mot
spridningen, som försiggår ej endast under
vegetationsperioden utan under hela året. Spridningen sker
huvudsakligen dels genom frön, dels genom rotskott
(se Ogräs). Båda sätten äro mycket effektiva.
Fröproduktionen kan vara enorm. En enda planta av
baldersbrå kan bära 200 000 frön. Även
skottbild-ningen är riklig. En planta av åkertistel bildar väl
under normala förhållanden endast ett eller annat
dussin skott pr år, men dessa skott äro mycket kraftiga,
då de näras från ett stort rotsystem, varför de lätt
undantränga andra växter. Uppdelas en tistelrot i
centimeterlånga stycken, så bildar varje stycke ett
skott. Vid upprensning av öppna diken sker en sådan
uppdelning av ogräsrötter. Utkastas den upptagna
dikestorven på fältet eller om den, såsom sker inom
vissa delar av vårt land, inlägges i gödselstaden, så
sprides ogräs mycket effektivt. Fröspridningen sker
på många sätt. Frön av maskros och hästhov spridas
med vinden redan under försommaren. Få ogräs
mogna vare sig i grödor eller på andra platser, såsom
på dikeskanter, vägbankar, ängsbackar o. d., så spridas
fröna på skilda sätt. Under skördearbetet spillas de
på marken och vid påföljande bearbetning inblandas
de i jorden, där de kunna ligga flera år utan att gro.
När de vid lämplig årstid bringas upp till ytan, t. ex.
vid vårbruket, så gro de snabbt. Att senast vid
blomningen avhugga ogräs efter dikeskanter o. d. platser
bör icke underlåtas. Helt utrotas kunna sådana ogräs
genom användning av natriumklorat*. Tidig skörd
av vallarna kan förhindra att ogräs i dem hinna
mogna. I övriga grödor kunna genom lämpliga metoder
(Ogräskamp*) ogräsen motarbetas, så att mogna frön
icke bildas. För att motverka fröspillet vid
sädesskörd hava uppsamlingsapparater konstruerats. Fåglar
och andra djur kunna även bidraga till spridning av
ogräsfrön och genom jordbrukarens egna åtgöranden
eller underlåtenhet sker en våldsam O. Orent utsäde,
729
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
