Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mejerihantering ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mejeri hanteri ng
Mejerikonsulent
mjölk från trakten, dels inrättades särskilda
mejeriföretag. För att undgå längre transporter av mjölk
började uppköpsmejerierna att på lämpliga platser
anlägga skumningsstationer eller gräddmejerier, där
mjölken gräddsattes och skummades, varefter grädden
sändes till avkärningsmejeriet, under det att
skummjölken användes på platsen till beredning av
skumost eller på annat sätt. Nästa steg i utvecklingen var
införandet av maskinskumning genom uppfinningen
av den kontinuerligt verkande mjölkcentrifugen. Detta
skedde år 1878 genom svensken G. de Laval och
dansken L. C. Nielsen. Denna uppfinning ledde till
högst betydande förändringar i mejeridriften; den
medförde en avsevärd avkortning i tiden för gräddens
utvinning, stor arbetsbesparing, jämnare och säkrare
produktkvaliteter samt ökat utbyte. Med detta följde
å ena sidan, att utrymmesbehovet i separatormejerierna
blev relativt litet, isbehovet minskades, och större
mjölkmängder kunde mottagas och förarbetas, men å
andra sidan krävdes ökad maskinell utrustning,
förutom centrifug även förvärmare för mjölkens
uppvärmning till separeringstemperatur, mjölkkylare för
skummjölk och senare även pastorer för grädde och
skummjölk. Genom de tekniska framstegen blevo mejerierna
allt större och M. blev efter hand en självständig gren
av lanthushållningen, skild från det egentliga
jordbruket. Under 80- och 90-talen beredde den ökade
tillströmningen av mjölk till mejerierna svårigheter
att försälja skummjölken. Genom övergången till
andelsmejerisystemet, som började vinna utbredning
under 1890-talet, övervunnos dessa svårigheter genom
att leverantörerna själva återtogo skummjölken.
Andelsmejerisystemet visade sig medföra framgång i
avseende på mjölkens och produkternas kvalitet samt
driftens ekonomiska resultat. Andelsmejeriernas antal
har senare ökats och med hänsyn till mjölkmängden
inta de numera en dominerande betydelse.
Numera bedrives M. i företag av olika typer. Med
hänsyn till driftsriktningen kan man skilja mellan
distributionsmejcrier, där större delen av den invägda
mjölken säljes såsom konsumtionsmjölk eller grädde,
smörmejerier, där minst 80 % av mjölken användes
för smörberedning, ostmejerier eller ysterier, där
minst 80 % av mjölken användes för ostberedning
samt blandade mejerier. 56 % av samtliga mejerier
voro år 1936 specialmejerier under det att 44 % hade
blandad drift. Med hänsyn till äganderättsförhållandena
kunna mejerierna indelas i andelsmejerier och
privatmejerier. De senare kunna uppdelas i gårdsmejerier och
uppköpsmejerier eller kombinationer därav.
Den svenska M. inriktades redan från början
övervägande på smörtillverkning. Alltsedan 1870-talet
har Sverige, med undantag för krisåren 1917—1922,
haft exportöverskott av smör. År 1938 uppgick pro-
M:s utveckling framgår av följande siffror:
Mjölkmängd
Antal
mejerier Därav
andels-mejerier total mill. kg därav vid
andelsmejerier mill. kg Antal
leverantörer
1890.. 1 562 73 506 38 441
1900.. 1 688 430 842 •—. 68 947
1910.. 1 416 550 1 149 ■— 80 179
1920.. 1 479 555 960 655 95 741
1930.. 1 600 715 2 161 1 540 145 339
1938.. 1 230 733 2 961 2 463 199 178
duktionen av mejerismör till 79 234 ton och
smör-exporten till 28 555 ton.
Osttillverkningen har aldrig fyllt den inhemska
förbrukningen, men har dock ökats mycket kraftigt.
År 1938 uppgick mejeriernas ostproduktion till
34 472 ton.
Intill mitten av 1800-talet bedrevs M. uteslutande
enligt gängse bruk och särskilda recept, men från denna
tid började rationella vetenskapliga grunder att
till-lämpas. Början härtill kan anses hava skett under
1870-talet genom användningen av termometern för
att kontrollera temperaturen vid gräddens syrning,
kärning och ystning. Senare infördes pastörisering,
tillverkning av löpe med bestämd styrka och
syre-väckare. Med hjälp av dessa båda preparat kunde
man bättre än förut behärska ystningens och
smörberedningens förlopp. Då dessa och andra processer
bero av bakteriers verksamhet, kunde klarhet på detta
område erhållas först med bakteriologiens hjälp. Denna
vetenskaps snabba utveckling sedan 1890-talet har
även möjliggjort mycket viktiga forskningsresultat
särskilt för ostberedningen. E. C-g.
Mejeriinspektör, tjänsteman i Kungl.
Lantbruksstyrelsen med uppgift att genom inspektioner i mejerierna
övervaka efterlevnaden av Mejeristadgan*. E. C-g.
Mejeriinstitut, se Alnarps lantbruks-, mejeri- och
trädgårdsinstitut.
Mejerikongress, sammankomster anordnade under den
internationella mejerifederationens (Fédération*
Internationale de Laiterie) auspicier för främjande av
mejerihanteringens internationella intressen av
vetenskaplig och teknisk art. Medlemmar i federationen
äro nationalkommittéer i 25 länder. Kongresser hava
hållits i Bryssel år 1903, i Paris 1905, i Haag 1907,
i Budapest 1909, i Stockholm 1911, i Bern 1914, i
Paris 1926, i London 1928, i Köpenhamn 1931, i
Rom-Milano 1934 och i Berlin 1937. E. C-g-
Mejerikonsulent. Med statsbidrag avlönade M., vilka
tidigare varit anställda hos hushållningssällskapen,
äro numera anställda hos Svenska mejeriernas
riksförening (S. M. R.).
638
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
