Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lantbrukskapital ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lantbrukskapital
Lantbrukskemi
eller dess nyttjanderätt automatiskt följa med
fastigheten. Fastighetskapitalet är per ha räknat i regel
större på små jordbruk än på större. Det kan uppdelas
i: 1/ jordkapital. Dit hör jorden själv, dock utan
inräknande av värdet hos på densamma befintlig
växtlighet, fältinventarier och vissa grundförbättringar.
2) grundförbättringskapital. Under denna rubrik
sammanfattas värdet av ännu icke amorterade åtgärder,
som i form av vattenavlednings- eller
bevattningsanläggningar samt kalkning kostats på jorden. Dylika
arbetens varaktighet är begränsad och årligen måste en
avskrivning på deras värde debiteras lanthushållningen
som driftskostnad. Sådana grundförbättringsarbeten
som nyodling och stenbrytning äro å andra sidan av
bestående värde samt oupplösligt förenade med jorden.
De hänföras därför direkt till jordkapitalet. 3/
fält-inventariekapital, som innefattar värdet av arbete,
utsäde och gödsel, som lagts ned på jorden för
frambringandet av en kommande skörd. 4/
byggnadskapital. Denna grupp, som omfattar värdet av
ekonomibyggnader och erforderliga bostäder för
lanthushållningens arbetspersonal, intager en mycket
framskjuten plats inom L, Byggnadskapitalet är i det
svenska jordbruket synnerligen högt. Ej sällan utgör
det över 50 à 100 % och mera av hela fastighetsvärdet.
Sämst ställda äro i detta avseende de mindre
jordbruken. Byggnadskostnaderna per ha liksom
byggnadskapitalet i proc. av fastighetskapitalet avtaga
nämligen starkt med stigande egendomsstorlek. På lika
stora gårdar utgör byggnadskapitalet vanligen en
större relativ andel av fastighetsvärdet, om gårdens
totalvärde är lågt, än om det är högt. Av hela
byggnadskapitalet komma i allmänhet 40 à 50 % på
bostadshus, 50 à 60 % på ekonomibyggnaderna. Utvecklingen
har medfört allt högre stegrade krav på
byggnadsbeståndets beskaffenhet, såväl ur trevnads- och
utrymmessynpunkt med avseende på bostadshusen,
som med hänsyn till arbetsbekvämligheten och hygienen
i ekonomibyggnaderna. Då byggnadskostnaderna
samtidigt stigit, ha byggnadsfrågorna blivit ett av
jordbrukets allvarligaste problem. Ett bristfälligt
byggnadsbestånd nedsätter egendomsvärdet i hög grad.
Driftskapitalet omfattar lanthushållningens lösa
egendom samt i övrigt ett i kontanter eller eljest
tillgängligt tillgodohavande stort nog att motsvara av
driften ställda anspråk. Driftskapitalet består av
grupperna: 1/ levande inventarier (kreaturskapital).
Omfånget av denna kapitalgrupp växlar med
driftssystemet. Som allmän regel kan sägas, att djurvärdet per
har stiger med fallande egendomsstorlek.
Värdeskillnaden är dock mindre än den kvantitativa skillnaden,
i det de större jordbrukarnas mera fåtaliga djur, som
regel ha ett högre värde per styck. 2/ Döda inventarier
(maskin- och redskapskapital). Dessa visa mellan
olika storleksgrupper samma förhållande som de
levande inventarierna. De mindre gårdarna, vilka i
och för sig som regel ha en mindre omfattande
maskinanvändning, belastas med ett större maskinkapital
per har, därför att den areal, på vilken resp. maskiner
kunna utnyttjas, är liten. 3) Förrådskapital, som är
det egentliga rörelsekapitalet. Behovet av
förrådskapital sammanhänger i hög grad med
produktionsriktning och driftens intensitet. Behovet växlar också
starkt från årstid till årstid. Störst är det omedelbart
före skörden, då stora summor bundits i den växande
grödan. Efter hand som denna realiseras, frigöras
medlen. I medeltal kan behovet av förrådskapital
uppskattas till 25 à 35 % av årets driftskostnader. Enligt
»Räkenskapsresultat från svenska jordbruk» för
bokföringsåret 1935—1936 hade L. inom vissa
produktionsområden och storleksgrupper av brukningsdelar
den sammansättning, som framgår av följande tabell.
L. i kronor per ha för bokföringsåret 1935—1936.
Storleksklass 10 — 25 ha över 100 ha
Produktionsområde Södra Sverige Mellersta Sverige Övre Norrland Södra Sverige Mellersta Sverige
Fastighetskapital, kr. pr ha 1 875 1 026 1 065 1 478 875
Lev. inventarier » » » 293 244 206 233 218
Döda » » » 125 114 141 92 97
Förrådskapital » » » 128 82 69 103 84
S:a lantbrukskapital kr. pr ha 2 421 1 466 1 481 1 906 1 274
G. Rbg.
Lantbrukskemi (agrikulturkemi). Med L. förstå vi
samtliga de för lantbruket viktiga produkternas
beskrivning från kemisk synpunkt ävensom de i
lantbruket försiggående processernas förklaring på kemisk
väg. Hit höra sålunda beskrivandet av alla de
grundämnen och kemiska föreningar, som förekomma i
jorden, i växterna och inom djuren och de
ämnesomsättningar, som äga rum vid näringsupptagandet
och ämnesbildningen inom den organiska naturen. I
likhet med alla andra vetenskapsgrenar, är L. ännu
en i många avseenden ofullständig lärobyggnad,
föremål för en oavbrutet pågående forskningsverksamhet
inom alla kulturländer. Det är emellertid ej enbart
utövarna av L., lantbrukskemisterna, som deltaga i
detta arbete. Många för L. viktiga upptäckter göras
även på de rent vetenskapliga institutionerna,vid
universiteten, vid tekniska högskolor etc.
Man skiljer mellan allmän och speciell L. Med
allmän L. betecknar man därvid samtliga de kunskaper
inom rent kemisk vetenskap, som äro av betydelse
för lantbruket eller nödvändiga för förståendet av de
inom lantbruket förekommande företeelserna. Med
speciell L. avser man de mera praktiskt betonade
583
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
