Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kål ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kål
Kålflugor
na. Jfr Köksväxtodling. Gödselvattning antingen med
naturlig gödsel eller konstgödsel bör ske flera gånger
under tillväxttiden och betalar sig synnerligen bra.
Grönkål planteras på 50 X 50 cm avstånd. Den tages
ej upp om hösten, utan skördas efter hand under
vintern. Stark kyla och snö skadar den ej.
Rosenkål bör ha något större avstånd, 60x50 cm,
och även här få plantorna stå kvar ute under vintern.
De små sidohuvudena börja utvecklas under
efter-sommaren, men äro oftast ej skördmogna förrän långt
fram på hösten. De böra vid skörden vara fasta; lösa
huvud bortsorteras som sekunda. Sin bästa smak
erhåller den ej förrän efter stark frost, varför den ej
bör skördas förrän vid jultid. De outvecklade huvudena
iå sitta kvar; inträffar blid väderlek, växa de vidare.
För vitkål, rödkål och savoykål gäller, att de, beroende
på sortens tidighet, skola skördas, när de äro fullvuxna
Jör att ej spricka sönder. Höst och vintersorterna
kunna ej förvaras på växtplatsen under vintern, utan,
så snart starkare frost inträffar, böra huvudena tagas
in. En oväntad stark frostnatt, innan kålen är skördad,
kan betyda, att hållbarheten nedsättes betydligt.
Ytterbladen putsas av väl och därefter bör kålen
handhavas med försiktighet. Stötar visa sig senare i
rötfläckar, som snart sprida sig till hela partiet och
förorsakar en kostsam ofta upprepad putsning i
källaren. K. förvaras i luftig, frostfri källare eller ute i
väl täckt stuka. Skulle det ha frusit in i stukan, bör
K. upptinas långsamt och får ej sedan utsättas för
•frost.
Kålrabbi bör ha samma avstånd som vitkål, nämligen
60 X 50 cm, och bör, som nämnts, skördas på ett
tidigt stadium, innan knölarna bli spruckna och
träiga. Diametern bör vid skörden ej överstiga 5 cm.,
i Tyskland, där mycket kål användes, skola knölarna
ha en femörings omkrets.
Blomkål planteras med ett avstånd av vanligen
50 x 50 cm. I södra Sverige utplanteras den första
blomkålen redan i april. Dessa plantor äro
förkultiverade i växthus. De lida naturligtvis ofta av den kalla
väderleken, men rota sig och växa snabbt, så snart
värme inträffar. Den tidiga planteringen ger oftast
det bästa ekonomiska resultatet. Vanligen planteras
blomkål i slutet av maj. Huvudskörden infaller då i
slutet av juli. Många odlare ha därför ännu en senare
utplantering, som blir skördefärdig i september.
Dessutom odlas mycket blomkål i drivbänk. Huvudena
kunna ej förvaras längre tid utan måste användas
omedelbart. Försändelse sker i flata spjällådor med
blott ett lager huvud i varje. S. G-n.
Kålbladlus, se Bladlöss.
Kålfjärilar (si. Pieris) kallas ett par dagfjärilar, som
till det yttre äro rätt lika varandra. Mest bekant
är K. (P. brassicae L.), vilken är störst och allmän-
nast. Den mäter mellan vingspetsarna 5—6 cm.
Vingarna äro vita med svarta framvingspetsar, hos honan
dessutom med några svarta fläckar på vingytan.
Larven blir c:a 4 cm lång, är gulgrön med svart huvud
och har tätt sittande svarta prickar över hela ryggen.
Kålfjäril,
a Hanne, b larv, c puppa.
Rätt allmän är även rovfjäriln (P. rapae L.),
vilken har ljusgrön larv, tecknad med en smal gul
linje längs ryggen och dessutom en sådan på vardera
sidan. K. göra stundom stor skada på kålrötter och
kål av skilda slag. Särskilt gäller detta den
förstnämnda arten, vilken stundom kan uppträda i
oerhörd mängd och praktiskt taget ödelägga fälten.
Kålrötternas gröna delar förtäras så när som på
de grova bladnerverna. När larverna äro fullvuxna,
vandra de omkring för att uppsöka lämpliga
för-puppningsplatser och anträffas då gärna på
husväggar under fönsterbleck, takutsprång o. s. v. Här
förvandlas de till grågröna, svartprickiga puppor, som
fästas vid underlaget med fina spinntrådar. I vårt
land förekomma vanligen två generationer, av vilka
den senare övervintrar som puppor. Larverna angripas
ofta av en liten parasitstekel, som förpuppas inom
svavelgula kokonger, vilka vanligen ligga i högar
intill döda larver. Vid sparsam förekomst av K. kan
man skydda sig genom att krossa fjärilarnas gula ägg,
vilka sitta i grupper på bladens undersida, eller genom
att insamla larverna (de unga sitta alltid tätt
tillsammans). Märker man i tid, att fjärilar i myckenhet
flyga över fälten, böra sådana åtgärder ej försummas.
Besprutning med nikotinhaltiga vätskor kan då även
tillgripas. A. T.
Kålflufjor kallas ett par flugarter, vilka som larver
leva på och i rötter av korsblomstriga växter. Den
allmännaste, större K. (Helemyia floralis Fall.), är
en grågul art av drygt 7 mm längd. En något mindre
.554
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
