Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hö ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hö
Timotejhöets näringsvärde visas av följande siffror:
Näringsvärde för timotejhö vid skörd i
[-ax-skjutning blomningens-]
{+ax- skjut- ning blom- ningens+} början full
blomning
Torrsubstans.......... 85,0 85,0 85,0
Kg per fe (g) ........ 1,9 2,2 2,4
Kg torrsubstans pr fe (g) 1,7 1,9 2,0
Smältbar äggvita: % . . 4,5 3,6 2,8
D:o per fe (g), gram . . 90 80 70
Timotejhöet avviker från klöver-gräshöet med
hänsyn till halten smältbar äggvita per fe.
Gräshöet användes till hästar, får och ungdjur, vilka
ha ett ganska lågt behov av smältbar äggvita per
foderenhet. Dess dietiska verkan är god liksom dess
inverkan på produkternas kvalitet. Det har lägre
innehåll av värdefulla mineralämnen och vitaminer än
klöver-gräshöet,
Grönfoderhö. Dylikt H. beredes antingen av enbart
baljväxter eller enbart stråsäd eller, vilket är vanligast,
av en blandning av baljväxter och stråsäd. Detta
höslägs kemiska sammansättning och näringsvärde
växlar allt efter baljväxthalten och utvecklingsstadiet.
Av rent baljväxthö, skördat i blomningens början,
åtgår c:a 2,1 kg per fe (g) med 230 g smältbar äggvita
per fe. Skördat i full blomning stiger reduktionstalet
till 2,3 och faller mängden smältbar äggvita till 180.
Innehåller grönfoderblandningen c:a % baljväxter och
*/i stråsäd, äro motsvarande reduktionstal 2,2 och 2,4
samt den smältbara äggvitemängden 200 resp. 170 g
per fe. Av rent stråsädeshö, skördat i full blomning,
åtgår 2,4 kg till en fe (g), som endast innehåller 120 g
smältbar äggvita. Skördas säden i kärnsättningens
början, bli motsvarande värden 2,7 kg och 90 g.
Grönfoderhöet är mest användbart till nötkreatur.
F. J—t.
Ilöbakterier, en grupp av stavformiga, aeroba,
sporbildande bakterier, som äro allmänt utbredda i naturen,
särskilt på gräs och plantor. Vid dessas torkning
(hö-beredning) fortleva de i form av sporer, vilka äro ytterst
motståndskraftiga mot intorkning, upphettning o. s. v.
Genom fodret inkomma de i mjölken, som därigenom,
särskilt vid närvaro av större mängder höbakterier, är
mycket svår att fullständigt sterilisera. Till denna
grupp hörande bakterier äro kraftiga äggvitespjälkare.
Gruppens typiska representant är Bac. subtilis. Andra
viktigare hithörande arter äro potatisbacillen, Bac.
vulgatus samt Bac. mesentericus. Jfr Mjölkbakterier.
Granskad B. N—n.
Höbom består av en c:a 4 m lång fyrkantstock, som
drages av hästar, en eller två i vardera änden, och
som användes för att skjuta ihop förut sammanräfsade
- Hönsavel
hösträngar till högar. För att stocken ej skall halka
över höet, måste en man stå mitt på H. för att med en
spetsig stör bryta upp de framför H. hopade
hömas-sorna. H. kan endast användas, då det gäller mindre
värdefullt hö, och torde knappast medföra någon
arbetsbesparing. N—g.
Höbärgning. Färsk klöver eller färskt gräs innehåller
mellan 70 och 85 % vatten beroende på
mognadsgraden. För att kunna vara fullt hållbart även vid en
längre tids förvaring får höets vattenhalt ej uppgå till
mer än 18, högst 20 %. Det färska materialet måste
alltså torkas, och detta sker än så länge så gott som
uteslutande genom torkning på fältet. Man arbetar
emellertid ivrigt på att uppfinna i praktiken
användbara, artificiella torkningsmetoder för hö och
grönfoder av olika slag. För torkning* på fältet användes
hässja, volm, krake eller pyramid.
Tidpunkten för höskördens igångsättande inverkar
i hög grad på höets beskaffenhet. Ju tidigare skörden
äger rum, desto mera smältbar äggvita, fett och
kolhydrater innehåller det torkade höet. Kvantiteten blir
visserligen större vid senare skörd, men torrsubstansens
smältbarhet avtager. Vid tyska försök gåvo tre tidiga
klöverskördar 27 % mindre kvantitativt utbyte än två
senare skördar, men trots detta var det sammanräknade
näringsvärdet för de tre skördarna 17 % större än för
de två. Svenska försök ha visat, att 100 kg timotejhö,
slaget vid knoppningen, givit 45 foderenheter (fe), under
det att samma mängd hö av samma gröda, slaget fyra
veckor senare, endast innehöll 36 fe. Danska
utfodringsförsök ha visat, att tidigt skördat hö haft 31 % större
näringsvärde än sent skördat o. s. v. N-g.
Höelevator, se Elevator.
Höfläkt, se Injektor.
Högaffel, se Gaffel.
Högblad, se Blad.
Höggräs, se Gräs.
Högkonjunktur, se Konjunkturer.
Högmosse, se Myr.
Högpastörisering, se Pastörisering.
Högstarrtorv, se Torv.
Höhiss, se Hissar.
Höjdmätning utföres såsom 1. geometrisk H.,
avvägning, nivellering, 2. trigonometrisk eller
vertikalvinkel-mätning, 3. aerometrisk (barometer-) mätning.
Noggrannhetsmarginalen för bestämningen av visst
höjdläge är resp. 1 cm, 1 dm och 1 m. Endast den
förstnämnda metoden avses här. Se Avvägning. Em E.
Hölastare, se Lastningsapparat.
Hölja, se Myr.
Hömjölke, se Mjölkört.
Höns, se Hönsskötsel.
Hönsavel. Den svenska H. bedrives antingen som
renavel eller raskorsning (se Avelsmetoder). Renaveln av-
409
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
