Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gödselvårdslån ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gödselvårdslån -
1933, 189/1934, 119/1936). Dessa bidrag förmedlas
likaledes av Hushållningssällskapen och utgå i den
mån tillgängligt anslag det medgiver till ägare och
brukare av gårdar omfattande högst 15 ha åker.
Beloppet får utgöra högst 25 % av den beräknade
kostnaden dock högst 200 kr. Sammanlagda beloppet
av lån av statsmedel och statsbidrag må ej överstiga
2 000 kr., ej heller utgöra mer än 75 % av den
beräknade kostnaden.
Även i detta fall skola plan och kostnadsförslag
godkännas av Hushållningssällskapet, resp. vara
upprättade genom dess försorg.
För erhållandet av statsbidrag fordras, att svenskt
material företrädesvis användes för anläggningen.
Av egnahemsnämnderna beviljade s. k. premielån
kunna ävenledes användas för utförandet av
gödselvårdsanläggningar (Sv. F. 249/1932). Härvid får
beloppet ej överstiga halva den av egnahemsnämnden
beräknade kostnaden. Premielånen äro räntefria och
anses guldna, då egnahemsnämnden finner arbetet
ifråga vara inom föreskriven tid vederbörligen utfört
(Sv. F. 218/1928). G. T-n.
Gödslingens ekonomi är beroende av den av gödslingen
betingade skördeökningens storlek, skördeökningens
realisationsvärde samt gödslingskostnaden.
Redan v. Liebig fann, att det förelåg ett samband
mellan tillgång på växtnäring och skördeutbyte, och
han gjorde gällande, att det i minimum
förhandenvarande näringsämnet var bestämmande för skördens
storlek (minimilagen*). v. Liebig tillmätte endast den
i minimum varande faktorn någon betydelse. E. A.
Mitscherlich, som i vår tid bearbetat denna fråga mer
än någon annan, anser däremot, att skördestegringen
är beroende av varje särskild växtfaktor med en för
denna bestämd intensitet. Han anser sig vidare ha
funnit, att varje växtfaktörs verkan blir desto större, ju
större differensen är mellan den erhållna skörden och
maximalskörden. Skördeutbytet ökar följaktligen ej
rätlinjigt med ökad tillförsel av de olika
växtfakto-rerna, utan ökningen följer en av Mitscherlich
uppställd formel
log (A—y)= log A—cx
varvid A = maximalskörd
y= det erhållna skördeutbytet
c — växtfaktorernas verkningsvärde
x= den tillförda växtfaktorns storlek.
Ifrån att effekten av en näringstillförsel till en
början är stor, minskar den undan för undan med
ökad tillförsel och blir slutligen negativ. (Lagen om
avtagande produktivitet). Detta är avgörande för G.
Om i vidstående fig. K angiver de fasta kostnaderna
för växtodlingen såsom jordränta eller arrende,
allmänna driftskostnader, jordbearbetning etc., och G
representerar gödselkostnaden, så ökar skördeutbytet
- Gödslingens ekonomi’
med stigande gödselanvändning så som kurvan A
angiver. Enär skördeökningen medför extra kostnader,
kommer dock utbytet av skörden att följa kurvan B.
Gödslingens ekonomi. Grafisk framställning av lagen
om avtagande produktivitet. Jfr texten.
Genom fältförsök, på senare tiden delvis
kompletterade av kemiska analyser, söker man skaffa sig en
uppfattning om gödslingsbehovet under olika
betingelser. Dylika försök äro ju närmast avsedda som
vägledning för vederbörande försöksvärd, men man
har även sökt utnyttja desamma för den allmänna
rådgivningen. Till en början nöjde man sig därvid med
att sammanställa försöken från hela landet med hänsyn
till gröda och jordart, men det visade sig snart, att
dylika riksmedeltal hade föga värde för praktiken.
Man övergick då till att sammanställa försök
från-mindre, men hänsyn till jord- och klimatförhållanden
någorlunda likartade områden, s. k. »naturliga
jordbruksområden» (Höijer). Denna anordning innebar
otvivelaktigt ett stort framsteg emot riksmedeltalen,
men områden sådana som »Skånska slättbygden» eller
»Mälar- och Hjälmarbygden» etc. innesluta i sig alltför
starkt varierande förhållanden, för att på angivet
sätt vunna medeltal skulle kunna få något större
värde. Att så är fallet framgår tydligt, om »Skånska
slättbygden» uppdelas ytterligare och försöken
sammanställas med hänsyn till jordens genetik.
Sålunda blev effekten av fosforsyra och kali till
sockerbetor i 1938 års försök.
Moränområde Skördeökning i dt beter pr ha
av 200 kg superfosfat av 100 kg kalisalt
Sydvästra moränomr.. . + 6±1,3 ±0±1,2
Nordvästra » + 8±2,6 + 9±1,9
Sydöstra » + 13±4,7 —2±2,5
Skifferurbergsmorän . . + 10±3,1 + 1±2,7
348
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
