Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gengasdrift ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gengasdrift
Geologisk undersökning
sin egen inströmningshastighet sättes i rotation,
varvid de fasta partiklarna av centrifugalkraften
slungas utåt och kunna uppfångas i en särskild
sotfälla.
Omedelbart före inträdet i motorn blandas gasen
i gas-luftblandaren med den för förbränningen i
motorn erforderliga luften, sekundärluften. Med hjälp
av ett sekundärluftspjäll kan luftmängden reglereras
och anpassas efter gasens mängd och tillfälliga
sammansättning.
I regel startas en bilmotor direkt på gas, någon
gång finnes dock förgasaren, kvar, så att motorn
kan startas på bensin eller bentyl. Med hjälp av
ett omkastarspjäll kan den sedan kopplas över till
gasdrift. En traktormotor, som saknar startmotor,
är däremot mycket svår att starta direkt på gas,
varför en sådan motor alltid startas på bentyl.
Förgasaren är emellertid borttagen, i stället sprutas
bentylet med hjälp av en startspruta in i motorns
insugningsrör, varifrån det, då motorn dras runt,
inkommer i cylindrarna. Så snart motorn startat,
suger den in gas och övergår alltså omedelbart till
gasdrift.
På grund av att gengas-luftblandningen har ett
lägre förbränningsvärde än samma volym
blandning av luft och bensin- eller fotogenångor, kommer
motorns effekt att bli lägre efter övergången till G.
För att minska effektförlusten brukar motorns
kompressionsförhållande höjas, vilket ställer större krav
på det elektriska tändningssystemet, som i samband
därmed måste kontrolleras. Med denna ändring av
motorn kan effektförlusten för en traktors
vidkommande hållas vid omkring 15—20 %.
För ett närmare studium av de olika systemen
av gengasverk, deras skötsel etc. hänvisas till
»Gengasverket och dess skötsel» av L. Cassler, H.
Lönnqvist och J. Nilsson (Meddelande nr 69 från
Jordbrukstekniska föreningen). L. G-é.
Genomgående liasgalla, se Exteriörbedömning.
Genomgående korsning, se Avelsmetoder.
Genomgång, anordning för att möjliggöra trafik genom
stängsel. Vid oftare förekommande körtrafik är grind
vanlig. Eljest brukliga körgenomgångar äro led,
bestående av ett antal vågrätt liggande stänger,
förskjutbara i sidled, Molnsätragrind, som utgöres av
stänger, vilka medelst kättingar i vardera änden
upphängas och hållas i visst läge och genom ena kättingens
avhäktande kunna föras utåt och åt sidan liksom en
grind, eller öppningar, avstängda genom ett par
eller tre taggtrådar, vilka spännas med hakar,
spänn-björnar o. d. Vid passage av blott människor användes
vinkelgenomgång eller också rak genomgång.
Den sistnämnda är ej öppen ända ned till marken,
varför den står på gränsen till övergång. J. B.
Genomgång. Fig. 2. Rak genomgång.
Genomhuggning, benämning på en fri huggningsform
i ett skogsbestånd, som då vanligen är av mera ojämn
beskaffenhet. G. kan innefatta såväl
rensningshuggning som gallring, blädning och olika former av
för-yngringshuggning alltefter beståndets beskaffenhet i
dess olika delar. R. L-k.
Genomsläpplighet, jords, se Jord.
Genomtrampning, se Exteriörbedömning.
Genotyp, se Ärftlighetslära.
Geologiska undersökning, Sveriges, (S. G. U.)
ämbetsverk under jordbruksdepartementet, upprättat år
1858, står under ledning’ av en överdirektör. Vid verket
anställda äro 8 statsgeologer, representerande olika
grenar av geologien, sekreterare, museiföreståndare
318
Genomgång. Fig. 1. Vinkelgenomgång.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
