- Project Runeberg -  Svenskt lantbrukslexikon /
271

(1941) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fåravel ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Fåravel -

samhet, och särskilt är det fallet med gotska
utegångs-fåret.

Angående bedömning av fårens egenskaper som
bruks- och avelsdjur, se Avelsdjur,
Exteriörbedömning och Ull.

Inom de engelska raserna brukar man icke taga
djuren i användning till avel, förr än de uppnått 1 % års
ålder, men det svenska lantrasfåret paras ofta vid 7—8
månaders ålder. Betäckningssäsongen är i allmänhet
lokaliserad till hösten, men i vissa fall kunna tackorna
bli brunstiga även på försommaren efter det de lammat
tidigare på våren. Då baggen får gå tillsammans med
tackorna under parningssäsongen (hela dygnet eller
endast på natten), kan en bagge användas till 40
tackor. Om de brunstiga tackorna föras till baggen en i
sänder, kan antalet tackor pr bagge ökas till 60—80.
Man använder sig då av en proberbagge för att
uppsöka de brunstiga tackorna. Denne hindras att betäcka
genom att man binder ett skynke under buken på
honom.

På grund av att tackorna i regel bli brunstiga flera
gånger under varje parningssäsong, kan man i viss
mån reglera lamningstiden efter önskan.
Lamnings-tiden bör rättas efter de lokala förhållandena. Vid
produktion av dilamm är en tidig lämning (december—
februari) att föredraga. De bagglamm, som icke skola
användas till avel eller säljas som dilamm, böra
kastre-ras vid omkr. 4 veckors ålder. Tackorna utgallras i
allmänhet, då de nått 6—7 års ålder. Oftast få de efter
denna ålder svårigheter att föda sig på grund av förlust
av tänder.

Från det allmännas sida företagas flera åtgärder
till F:s befrämjande:

Baggföreningar kunna erhålla understöd av
statsmedel. En sådan förening skall bestå av minst 5
medlemmar, som tillsammans tecknat minst 20 tackor.
Minst 75 % av tackorna skola tillhöra medlemmar,
vilkas åkerareal icke överstiger 40 ha. För varje
påbörjat 40-tal tackor skall föreningen hålla minst en
bagge.

Riksstambok över avelsfår föres för samtliga
officiellt erkända raser, och i anslutning till densamma
föres en förberedande avdelning med 4 klasser för
honliga generationsdjur. Stamboksföringen verkställes
av hushållningssällskapets baggbesiktningsman eller
av statskonsulenten i fårskötsel.

- Fårens utfodring

Färavelsstationer, som erhålla understöd av
statsmedel, finnas i Norrland och Kopparbergs län. Deras
uppgift är att sprida goda avelsdjur och att tjäna
som föredöme i praktisk fårskötsel. För de
importerade raserna uppehåller Svenska Fåravelsföreningen
s. k. stamschåjerier.

Sambetesföreningar kunna även erhålla understöd av
statsmedel, om föreningen består av minst 10
medlemmar, vilka tillsammans ha minst 250 får och lamm.

Svenska Fåravelsföreningen bildades 1917 och har
till uppgift att främja F. inom landet. Föreningen
anordnar baggauktioner, kurser för utbildning av
fårherdar, utställningar av får och fårprodukter samt
leder avkastningskontrollen inom avelsstammarna.
Den för även ett elitregister över djur med framstående
avelsvärde.

En slatskonsulent i fårskötsel finnes anställd inom
K. Lantbruksstyrelsen med uppgift att verka för
fåravelns förkovran. I. J-n.

Fåravelsföreningen, Svenska, se Avelsförening och
Fåravel.

Fåravclsstation, se Fåravel.
Fårens exteriör, se Exteriörbedömning.
Fårens produktionsegenskaper, se Fåravel.
Fårens utfodring. Som fåren äro våra mest utpräglade
betesdjur, behöves stallfodring endast under en
jämförelsevis liten del av året. Näringsbehovet framgår av
nedanstående tabell, i vilken behovet uttryckts i
foderenhet för gödning, fe(g). Härvid har räknats med 85 g
smältbar (= smb.) äggvita pr fe för underhåll och
ullproduktion, med 90 g pr fe för högdräktiga djur
och med 110 g pr fe för digivande.

Lammen kunna efter födelsen överföras från en
tacka till en annan, varvid de så långt möjligt fördelas
lika pr tacka. Vid överflyttning bibringas ett lamm
samma lukt som tackans eget. Erhålles ej tillräcklig
mängd di, kan komjölk i spenvarm form givas medelst
diflaska. Vid 14 dagars ålder kunna lammen förtära
extra foder, såsom kraftfoder och hö. Bäst lämpar sig
gröpe med mindre mängd vetekli och linfrökaka
inblandad. Senare givas även sönderskurna rotfrukter.
Under tackornas betesgång utnyttja lammen betet.
Vid produktion av dilamm kan även på betet
kraftfoder behövas för lammen. Vid avvänjningen få
lammen stanna kvar på betet, medan tackorna överföras
till annat bete.

Underhåll och ullprod.. . Näringsbehov pr djur och dag vid en lev. vikt av
50—60 kg fe g smb. äggv. 60—70 kg 70—80 kg fe g smb. äggv. fe !g smb. äggv.
0,60—0,70 51 - 60 0,68 — 0,78 58—66 0,75—0,85 64-72
Högdräktiga tackor .... 0,75 — 0,85 68—77 0,88—0,98 79—88 1,00 -1,10 90—110
Digivande tackor ...... 0,90 — 1,00 100 — 110 1,08 1,18 120 - 130 1,25—1,35 140—150

271

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:48:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lantblex/0271.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free