Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fruktodling ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fruktodling -
vara värdväxter för kvävesamlande bakterier berika
jorden på detta ämne.
Skörden bör ske i rätt tid vid torrt väder. Smidiga
stegar underlätta arbetet högst väsentligt och
onödig-göra klättring i träden. Vid alla arbeten i en F. bör
skador på fruktträden om möjligt undvikas. Frukten
är plockningsmogen, då den utan svårighet kan
bringas att lossna från fruktveden (= »sporren»).
Finare sommar- och höstsorter böra plockas i flera
omgångar. Sker plockningen något före mognaden, ökas
hållbarheten. Senmognande sorter, såsom renetter
o. dyl., få sitta kvar på träden så länge som möjligt,
ty vackra höstdagar göra underverk, när det gäller
vinterfruktens utveckling. Vid plockningen användes
madrasserade korgar samt lämpliga spjälhäckar för
transport och förvaring. En grovsortering utföres
vid plockningen. Lösköttiga sorter som Cox’s Pomona
och James Grieve behandlas med speciell försiktighet.
Efter plockningen sker fruktlagring* av de mera
hållbara sorterna i därför lämpliga lokaler. Frukten
får då stå kvar i spjälhäckarna, vilka böra vara så
konstruerade att de kunna placeras ovanpå varandra
eller också lägges den på lavar eller hyllor. Efter ett
par veckor sker sortering och förpackning i för
frukt-handeln särskilt dimensionerade lådor. Vid sortering
av äpplen före inpackningen följas lämpligen de förslag
till standardsorteringar, som Sveriges Pomologiska
Förening bestämt. Dessertfrukten delas upp i extra
prima, där frukterna måste vara fullkomliga i färg
och utseende, prima, där smärre skorvfläckar eller
något mindre utvecklad färg tillåtes förekomma,
andra kvalitet, som utgöras av gångbara handelssorter
av mindre god färg och utveckling, samt slutligen
tredje kvalitet, vilken utgöres av utpräglad
hushållsfrukt. Frukterna böra även sorteras efter storlek, så
att försäljningsprodukten får ett likartat utseende.
Vid förpackning för den finare frukthandeln förekomma
flera metoder. Vid varvpackning skiljas fruktvarven
från varandra genom wellpapp samt varje frukt
genom avpassade remsor av samma material.
Förpackningen utföres i s. k. 34 lådor, som rymma 18—20
kg. Denna packningsmetod ger frukten ett gott skydd
mot stötar och rekommenderas för ömtåliga sorter,
som skola försändas längre vägar. Vid
förbandspackning svepes varje frukt i silkespapper samt packas
liggande, så att desamma i varje varv ligga i förband.
Även varven ligga sinsemellan i förband på så sätt,
att frukterna i ett varv passa in i mellanrummet mellan
frukterna i det övre och undre varvet. Packningen
sker i standardlåda, som klätts med wellpapp och
rymmer 18—20 kg. äpplen eller 25—30 kg. päron.
Noggrann storlekssortering är nödvändig för denna
packningsmetod, vilken har sin största betydelse för
hållbarare sorter. Spegelpackning slutligen ifrågakom-
- Fruktträdsmögel
mer för enklare fruktkvaliteter. Då lägges frukten löst
i lådan med enbart det översta varvet snyggt ordnat.
Frukten bör naturligtvis försäljas i rätt tid, d. v. s.
när den ifrågavarande sorten är njutbar. G. C-r.
Fruktodlingszoncr, se Fruktodling.
Fruktos, se Kolhydrater.
Fruktpaekning, se Fruktodling.
Fruktploekarc, ett redskap, som avser att underlätta
nedplockningen av mindre lättåtkomliga frukter. Den
vanligaste typen utgöres av en smäcker stång med
en liten skål av nät el. dyl., i vilken frukten får falla.
F. åstadkommer ofta skador på träden och
användningen bör därför inskränkas. Smidiga stegar och
reglering av trädens tillväxt göra dem även mer och
mer onödiga. G. C-r.
Fruktsamhet, se Fortplantning och Ofruktsamhet.
Fruktskorv, gemensamt namn på fruktträdssjukdomar,
förorsakade av arter av säcksvampsläktet Venturia:
äppelskorv (V. inaequalis), päronskorv (V. pirina)
och körsbärsskorv (V. cerasi). På bladen bildas
mörkt olivgröna, senare nästan svarta,
sammanflytande fläckar (på översidan hos äpple-, på
undersidan hos päronträd). Liknande fläckar uppstå på
frukterna; de äro på äpplen omgivna av en smal,
ljus bård av fruktens söndertrasade hud. Frukterna
bli vid svårare skada oregelbundet utbildade, och
sprickor uppstå ofta. På körsbär bildas talrika små,
mörka blemmor, och bären ruttna eller skrumpna.
Skorvsvampen utvecklas även på årsskott och hos
päron kvarlever den också på äldre kvistar, vilkas bark
blir söndersprängd (»stamskorv»). Den förökar sig
under växtperioden genom konidier, som bildas på
fläckarna, och övervintrar dels på skott och kvistar,
dels i de fallna bladen, i vilka sporhus utvecklas
under vintern; undanskaffande av lövet på hösten är
sålunda ett viktigt led i bekämpningsarbetet. För
effektiv bekämpning äro regelbundna besprutningar
nödvändiga, nämligen dels före blomningen, dels
vid dennas slut samt därefter en eller flera gånger i
perioder om 3—4 veckor. Som besprutningsmedel
användes svavelkalkvätska eller »vit» bordeauxvätska
(se Besprutning); den sistnämnda bör dock icke
användas till äppelträd efter blomningen. Fruktsorterna
äro i mycket olika grad mottagliga för F.; bland de
mest mottagliga finnas flera av våra värdefullaste
äppelsorter såsom Gravensteiner, Gul Richard, Signe
Tillisch och Stenkyrkeäpple. Th. Lfs.
Fruktsocker, se Kolhydrater.
Fruktträdgård, se Fruktodling.
Fruktträdsmögel el. monilia är en av de viktigaste
sjukdomarna hos fruktträd, vilken framkallas av två
arter av säcksvampsläktet Sclerotinia (S. fructigena
och S. laxa). Dessa äro mest kända i sitt konidiestadium,
Monilia. Tidigare har S. fructigena kallats kärnfrukt-
256
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
