Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fladdermöss ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fladdermöss -
Fladdermöss (ordn. Chiroptera) äro däggdjur med
stor flyghud mellan de främre extremiteternas starkt
förlängda ben, bakbenen och den korta svansen. Under
flykten, som sker först sedan solen gått ned, gripa de
insekter, sannolikt mest nattfjärilar. Man betraktar
under sådana förhållanden dessa djur som nyttiga,
varför man ej onödigtvis bör skada eller oroa dem, där
de i stora kolonier ha sitt kvarter, ss. i ihåliga träd, på
vindar eller andra liknande tillflyktsorter. De tillbringa
vintern i dvala. I vårt land förekommer ett dussin
olika arter. A. T.
Flaliult, en av Lantbrukshögskolans försöksgårdar,
avsöndrad från byn F. i Barnarps socken, Jönköpings
län, 12 km s. om Jönköping, c:a 225 m ö. h.
Försöksgården anlades år 1890 av Svenska
Mosskulturförenin-gens dåvarande föreståndare, C. von Feilitzen, på den
då oodlade högmossen. Den odlade arealen är nu 62,5
ha; häri ingår även ett område, som arrenderas av det
närbelägna Norrahammars Bruk. C:a 30 ha är föga
förmultnad, i genomsnitt 3 m djup vitmosstorv.
Jordbruksdriften är huvudsakligen inriktad på produktion
av foder. Vid F., som är landets äldsta försöksgård,
drives en omfattande försöksverksamhet, och de vid
F. vunna resultaten ha spelat en stor roll för
utvecklingen av myrodlingen i vårt land. — I samband med
jordbruksförsöksverksamhetens omorganisation
övertogs gården av Lantbrukshögskolan den 1 jan. 1939.
H. O-d.
Flahultsmetoden, se Nyodling.
Flakvagn, se Vagnar.
Flank, se Exteriörbedömning.
Flaskdiskningsapparat, se Mjölkförsäljning.
Flaskförslutningsapparat, se Mjölkförsäljning.
Flaskspolningsapparat användes för rengöring av
transportflaskor i mejerier. Den består av ett munstycke
av gjutgods, genom vilket vatten och ånga eller båda
samtidigt genom öppnande av kranar strömmar ut.
Den över munstycket stjälpta transportflaskan sköljes
med vattnet och upphettas med ånga under c:a
en halv minut. E. C-g.
Flaskstarr, se Starr.
Flatlus, se Ohyra.
Flavinenzym, se Enzym.
Flinta, se Kvarts.
Flock, se Blomställning.
Flottled. Allmän F. kallas vattendrag, i vilket envar kan
låta sitt flottgods löst framflyta. I allmän farled måste
det av hänsyn till trafiken framföras i sammanlagda
flottar. En 1 jan. 1920 befintlig allmän F. finnes
upptagen i en lagakraftägande förteckning. För inrättande
av ny F. göres ansökan hos K. B., som förordnar en
sakkunnig att med två gode män, likaledes utsedda av
K. B., förrätta syn och avgiva utlåtande, som
under-ställes vattendomstolen. Enligt flottningslagen 19/6
- Flottning
1919 måste alla, som begagna en allmän F., tillhöra en
flottningsförening och deltaga i dess
förvaltningskostnader (avlöningar, skadeersättningar, underhåll av
leden m. m.), dock att jordbrukare, som flottar
husbehovsvirke från egen eller byns skog utan
sammanblandning med övrigt flottgods, får stå utanför
föreningen. Flottningsmanskapet får beträda stränderna,
men endast i nödfall taga väg över tomt, åker, äng och
plantering. Ali skada genom flottningen skall ersättas,
ev. efter skiljedom, men för mera stadigvarande skada
kan ersättning hava bestämts redan vid anläggningen
av F. Jfr Flottning. Å. E-d.
Flottning. En förutsättning för utnyttjandet av
virkestillgången i de stora skogsområdena är lämpliga och
billiga transportleder. Det gäller ju tungt gods och långa
sträckor. De billigaste transportlederna för virke i såväl
anläggning som drift är utan gensägelse flottlederna.
Skogsbruket såsom storindustri i vårt land bygger
också i väsentlig mån på F. av virket.
F. har gamla anor, och F. av virke har bedrivits i
våra vattendrag så långt man kan spåra bort i tiden.
Det är dock först i senare hälften av 1800-talet, son}
F. blivit föremål för fastare organisation.
Våra vattendrag i de stora skogsbygderna äga
utmärkta förutsättningar för F. De äro i allmänhet djupt
nerskurna, äga vanligen en lämplig strömhastighet,
hava en jämförelsevis regelbunden och beräknelig
vattentillgång, och islossningen börjar vid mynningen
och fortskrider upp emot källorna, varför isdammar
sällan uppstå. Vattendragen äro också inom
skogsområdena i stor utsträckning tagna i anspråk för F. Man
beräknar, att omkring 12 % av landets samtliga
vattendrag äro inrättade till allmänna flottleder. Därtill
kommer en ganska stor mängd enskilda flottleder. År
1937 utgjorde den sammanlagda längden av allmänna
flottleder 32 727 km (mer än järnvägarnas dubbla
längd). Intet annat land torde kunna uppvisa ett så
väl utvecklat flottledssystem. I medeltal framflottades
1933—1937 årligen 28 mill. sågtimmer och 122 mill.
bitar småvirke (massaved, props, kolved m. m.),
sammanlagt 150 mill. klampar, innehållande 520 mill.
kbft (14,6 mill. kubikmeter). Totalkostnaden för F.
uppgick årligen till 1: 43 kr pr kbm, motsvarande 71
öre pr enhet.
F. i de allmänna flottlederna bedrives av
flottnings-föreningarna, vilkas organisation är i lag reglerad.
Varje flottande är där medlem. År 1937 funnos 164
flottningsföreningar.
Till jämförelse må nämnas, att Finland hade (före
kriget) 27 flottningsföreningar och en årlig
flottgodsmängd av 11,2 mill. kbm (1936—1937). I Norge
framflottades 3,8 mill. kbm (1936—1937).
Av flottningskostnaderna i vårt land komma
omkring 22 % på amortering och underhåll av flottleder
15—905197
225
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
