Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fackföreningsrörelsen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fackföreningsrörelsen -
har man i allt större utsträckning genomfört principen
med industriförbund, d. v. s. förbund, omfattande alla
arbetare inom en industrigren, oberoende av det
speciella yrket. Landsorganisationens högsta beslutande
organ är en kongress, som sammanträder vart 5:e år
och som består av ombud för de anslutna förbunden.
Mellan kongresserna finns ett representantskap, som
består av ett mindre antal representanter för
förbunden. Förvaltningen ombesörjes av ett landssekretariat,
som väljes av kongressen. Understöd vid lockouter och
vid av landsorganisationen godkända strejker utdelas
enligt fastställda regler. Den 1 jan. 1940 funnos 45
anslutna förbund med 961 000 medlemmar.
Landsorganisationens inkomster belöpte sig 1936 till
3 351 000: — kr och kapitaltillgångarna till 18 mill. kr.
Utanför landsorganisationen finnas ytterligare
fack-organisationer, bl. a. den syndikalistiska organisationen,
Sveriges arbetares centralorganisation med omkring
30 000 arbetare samt en del särskilda fackförbund med
tillsammans omkring 22 000 medlemmar. Vidare
märkas De anställdas centralorganisation i Sverige
(Daco), som har omkring 41 000 medlemmar. Den
svenska landsorganisationen är ansluten till en
internationell organisation, den s. k.
Amsterdamsinter-nationalen. Fackorganisationerna i Ryssland och andra
diktaturstater stå utanför denna. Vid 1936 års
kongress voro 27 landsorganisationer representerade
med omkring 11 mill. fackligt organiserade arbetare.
G. Dbg.
Fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala, se
Lanthushållningsseminarium.
Fagertrav (Arabis albida) bildar mattlika tuvor.
Blommorna äro vita och de unga skotten vitaktigt ludna.
Den odlas i trädgårdar. Det finns former med
gul-och vitkantade blad och dubbla blommor. G. Dbg.
Fagocygot, se Bakterie.
Faktorspar, se Ärftlighetslära.
Fall är ett mått på exempelvis en markytas eller en
dikesbottens lutning. F. anges med ett bråk exempelvis
2:1 000. Detta innebär, att markytan resp.
dikesbottnen faller 2 m vid 1 000 m förflyttning i vågrät
riktning. Y. G-n.
Fallandesjuka, se Epilepsi.
Fallfrukt, se Fruktodling.
Falsk frukt, se Frukt.
Familj, se Ras.
Famn, äldre längd- och vedmått. Se Mått och vikt.
Fantom, se Sädesöverföring.
Faraomyra, se Myror.
Farinograf, se Bakningsduglighet.
Farm, engelskt ord för lantgård, användes i svenskan
stundom för att beteckna utgård eller en gård, där man
uppföder pälsdjur, t. ex. rävfarm. I. J-n.
Fast bränsle, se Bränsle.
- Fastighetsregister
Fastebrev utfärdades å rättens vägnar av
häradshövdingen, resp. borgmästaren, till bevis om meddelad
fasta (stadfästelse) å förvärv av fastighet (se
Bördsrätt). Med år 1876 har lagfartsbevis kommit i stället
för F. Å. E-d.
Fast egendom (lag 24/5 1 895) är jord å landet och i
stad. Till jorden räknas vad som därmed är förenat
organiskt, såsom växande träd och gröda, mekaniskt,
såsom byggnader, anläggningar, stängsel och ledningar,
eller med hänsyn till ändamålet, såsom gödsel (även
om ej upplagd på fastigheten). Till byggnad hör fast
inredning (mekaniskt samband) och lösa tillbehör för
stadigvarande bruk, såsom innanfönster,
dubbeldörrar och nycklar (ändamål), i fabrik o. d. sådana
maskiner, som för sin användning kräva och även
vila på fast från grunden berett underlag. Om byggnad
tillhör annan än markägaren, är det lös egendom.
Dock behandlas byggnad å ofri grund i stad (äldre
rättsinstitut) som F., likaså vattenverk å annans
grund och i jordeboken upptaget fiskeri samt
frälseränta*. Allt, som ej är F., räknas till lös egendom,
således även arrenderätt och andra rättigheter till
annans F. Å. E-d.
Fastighet är en del av jordytan (med tillhörande
utrymmen ovan och under denna), som i rättslig mening
bildar en enhet och såsom sådan upptages i de
offentliga längderna. Å. E-d.
Fastighetsbok föres av inskrivningsdomaren (se
Domsaga) för anteckning till allmän kännedom av de
sak-rätter (äganderätt, panträtt, nyttjanderätt,
avkomst-rätt, servitut m. fi.), som gälla varje fastighet inom
domsagan, resp. staden. Fr. o. m. år 1933 äro lagfartsbok
och inteckningsbok även för landsbygden sammanförda
till en F., där varje särskild fastighet får ett eget
upplägg (lösbladssystem med skruvliggare). F. äger vitsord
rörande däri antecknade förhållanden. Å. E-d.
Fastighetskapital, se Lantbrukskapital.
Fastighetskredit, se Kreditväsen.
Fastighetsregister. Fastigheterna på landet, dels
hemman och dels lägenheter, finnas sedan gammalt
införda i en av Kammarkollegium förd längd,
jordeboken, varav landskontoren länsvis äga avskrifter.
Vid varje fastighet är utsatt jordnaturen*, för
hemmanen även deras mantal, en sifferbeteckning för relativ
storlek och skattekraft. Lägenheterna äro mindre
enheter utan mantal. Jordeboken hade huvudsakligen
kameral uppgift och låg till grund för Kronans
uppbörd (se Beskattning). De kamerala enheterna, t. ex.
1 mantal Kilby nr 1, hava sedermera uppdelats genom
arv, köp o. s. v., varigenom uppkommit exempelvis 54
mtl, ]/4 mtl och 1/i mtl, allt Kilby nr 1, och dä behöves
dels tydlig beteckning, dels fasta gränser för dessa
fastigheter. I lagfarts- och inteckningshänseende
skildes de båda 54 mtl Kilby nr 1 visserligen åt av två
218
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
