Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bränsle ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bränsle
Bränsle
Utskottsved avses för diverse bränsleändamål. Sådan
ved kan bl. a. jämte pannved användas i
högtrycks-pannor och specialpannor för vedeldning.
Träkol framställes genom upphettning utan
lufttillträde, s. k. torrdestillation, av ved i mila eller ugn,
varvid i senare fallet värdefulla biprodukter såsom
terpentin, metylalkohol (träsprit), ättiksyra, tjära
kunna tillvaratagas. Träkol har ett värmevärde av
7 000—8 000 kgkal/kg. I hl lövvedskol väger 17—19
kg och barrvedskol 13—15 kg. I läst är 20 hl eller
2 m3. Träkol för gasgeneratorer på motorfordon måste
nedkrossas och sorteras, så att desamma passera
5 à 6 cm:s maskor men ej 1 cm:s, så att stybben
från-skiljes. Lövkol är bäst.
Torv. För beräkning av värmevärdet hos torv av
olika fuktighetshalt kan användas samma formel som
förut angivits för ved. För goda bränntorvslag kan man
öka det värmevärde, som erhålles enligt formeln, med
100 à 200 kgkal.
Torven i mossen innehåller även efter mossens
av-dikning utomordentligt stora mängder vatten,
vanligen c:a 90 %, vilket innebär 9 kg vatten på 1 kg
torrsubstans. Torven är icke användbar som B. förrän
vattenhalten nedbringats under 50 %, helst c:a 25 %,
d. v. s. endast 1/3 kg vatten pr kg torrsubstans.
Bränn-torvtillverkningen sker vanligen på så sätt, att torven
upptages i stycken, antingen för hand, sticktorv, eller
med särskilda upptagningsmaskiner, maskintorv,
varefter den utlägges på fältet eller i torklador, för att
torka i luften. Utvinning av torv enligt nyssnämnda
metoder är endast i undantagsfall lönande under
normala förhållanden. Andra metoder hava tid efter
annan framkommit men utan att hava kommit i
praktiskt bruk. F. n. pågå dock undersökningar rörande
bl. a. den s. k. fräsmetoden, som synes lovande och
som karakteriseras av att mossytan uppfräses till ett
fint pulver av en s. k. fräsmaskin, som drages av en
vanlig traktor. Detta pulver torkar på några timmar vid
vackert väder, varefter detsamma hopsamlas och ny
fräsning kan ske i den mån väderleken tillåter.
Flytande B.
De flytande B. hava mycket höga värmevärden, som
närmare framgår av nedanstående tabell.
Spec. vikt Värmevärde
Bensin................................0,72 c:a 10 500
Fotogen..............................0,80
Dieselolja..........................0,79—0,90 » 10 000
Pannbrännolja..................-— —
Bensol..............................0,89 9 600
Stenkolstjära....................1,0 c:a 9 000
Träkolstjära...........c:a 1,0 » 8 000
Sprit (etylalkohol) ..........0,80 6 300
Bensin och fotogen (motorfotogen) användas i
förgasaremotorer. Vid användning av fotogen måste dock
noga aktgivas på att ej smörjoljan i vevhuset blir
nämnvärt utspädd med fotogen, som läcker förbi
kolvringarna. Lysfotogen användes, som namnet anger,
i fotogenlampor och lyktor.
Dieselolja användes sedan länge i dieselmotorer och
på senare år i den relativt nyuppfunna
hesselman-motorn. Dieseloljans användning för motorfordon är i
stark frammarsch.
Pannbrännolja, varav olika kvaliteter,
karakteriserade av olika tjockflutenhet, saluföras, användes för
eldningsändamål och har på senare år funnit stor
användning på grund av lättheten att åstadkomma
automatisk drift med mycket hög verkningsgrad,
vanligen c: a 90 %.
Bensol användes som B. endast för specialändamål
som tillsats.
Stenkols- oeh träkolstjära användes knappast under
normala förhållanden, men torde i många fall vara
användbara som ersättningsbränslen.
Sprit (etylalkohol). Vanlig sprit, 96 %-ig s. k.
rödsprit, som alltså innehåller 4 % vatten, användes i
spritkök m. m. För motorändamål användes absolut
sprit, s. k. motoralkohol, vilken dock ej användes
enbart utan i blandning med bensin, vanligen 25
volym-% alkohol och 75 volym-% bensin, som kallas
lättbentyl. Bussar använda ofta lika delar sprit och
bensin. Trots att alkohol har avsevärt lägre
värmevärde än bensin, ernås samma eller t. o. m. något
högre effekt hos motorn med nyssnämnda blandningar
än med enbart bensin.
Vid övergång från enbart bensindrift till
alkohol-bränslen måste bränsletanken och helst även
rörledningarna noga sköljas med lättbentyl eller eventuellt
rödsprit, samt bottentappas, enär alkoholbränslena
upplösa förefintliga avsättningar, som annars lätt
kunna åstadkomma stopp i filter och förgasare.
Vid handhavandet av flytande B. måste noga
akt-givas på eldfaran. Ångorna, särskilt från bensin,
fotogen och sprit, bilda lätt explosiva blandningar
med luften. Beträffande förvaring och lagring även av
relativt små kvantiteter, såsom över 25 liter bensin,
gälla stränga bestämmelser. Dessa kunna erhållas
genom polismyndigheterna, länsstyrelsen m. fi.
Gasformiga B.
Hos oss hava endast de konstgjorda gasformiga B.
betydelse. Acetylen och vätgas, emballerade på
stålbehållare under högt tryck, användas för svetsning
på grund av att de giva en mycket het låga. Lysgas
framställes i stor skala vid gasverken genom
upphettning av stenkol utan lufttillträde, s. k. torrdestillation
Generatorgas framställes av olika fasta B. t. ex
10—905197
145
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
