Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biskötsel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Biskötsel
Biskötsel
stor oro på kakorna vid undersökningar i kupan.
Hedbiet är en varietet av detta bi. Det har sin
hemvist i Hannover, Holstein, Oldenburg och Holland. Till
färgen och i andra egenskaper överensstämmer det
med det nordiska men är oerhört svärmlystet och
lämnar små svärmar. Krainerbiethör hemma i Krain,
Kärnten och närliggande trakter i Jugoslavien.
Krainer-biet har hårringarna på bakkroppen i en grå färgton.
Det är ett mycket fromt bi och en god honungssamlare
men svärmlystet. Det italienska biet är på de tre
främsta bakkroppsringarna gulbandat. Det är ytterst
fromt och bra att arbeta med samt sitter stilla på kakan.
Det är en god honungssamlare och svärmtrögt. Det tål
även vårt klimat, ehuru det får ombonas väl. Det
cypriska biet är något ljusare än det italienska men
oerhört sticklystet. Det förekommer knappast i vårt
land. Vid korsningar mellan nordiska och italienska bin
blir avkomman ofta mycket sticklysten. Fliten
tilltager, dock åtminstone i första korsningsgenerationen.
De italienska bina anses mera tjuvaktiga än andra
raser.
I bisamhället urskiljer man tre olika slags bin:
drottning, drönare och arbetsbi. Drottningen eller visen
är den enda fullt utbildade honan, som äger fullt
utvecklade könsorgan, vilka sätta henne i stånd att lägga
både befruktade och obefruktade ägg. Ur de förra
Drottning. Arbetare. Drönare,
Biskötsel. Fig. 2. Honungsbin.
utvecklas arbetsbin eller drottningar, ur de senare
drönare. Genom att drottninglarven erhåller bättre
näring och uppfödes i en större cell nå drottningens
äggstockar sin fulla utveckling. Drottningen är större
och smärtare än de övriga bina. Ända tills 1800-talets
mitt ansågs det stora bi, som vandrade bland
arbetsbina, vara en hanne, som benämndes bikung. Först
genom Dzierzons upptäckt av jungfrufödseln blev
det stora biet benämnt drottning, enär man ansåg
henne ha bestämmanderätten i kupan. Numera anses
denna tillhöra kupans gemensamma »själ»
(Maeter-link). Drottningen kan uppnå 4 à 5 års ålder, men vid
rationell B. bör hon endast bliva 2 år. Drottningen
lämnar endast kupan vid svärmning och parning. Drö-
narna ha, då de uppkomma ur obefruktade ägg,
ingen fader. De äro klumpigt byggda, ha tvär bakkropp.
De äro längre än arbetsbina men kortare än drottningen.
De ha endast till uppgift att befrukta drottningen,
vilken endast befruktas en gång i sitt liv. Drönarna
förekomma till ett antal av några hundra och endast under
sommaren. Arbetsbina bilda den egentliga bimassan.
Under vintern och våren finns 10—15 000, på
sommaren 40—80 000 arbetsbin i ett samhälle. De äro
outvecklade honor, vilka utföra allt arbete såväl inom
som utom kupan. Bland arbetsbina råder en sträng
arbetsfördelning allt efter åldern. De unga bina syssla
med amning av larverna och fodring av drottningen.
Från 8 dagars ålder bygga de, och 14 dagar gamla
börja de orientera sig för utflykter och idka
vakthållning framför kupan. Vid tre veckors ålder och till
sin död tjänstgöra de som dragbin d. v. s. insamla nektar
och frömjöl. Under sommaren leva de i högst 6 veckor.
I varje cell lägger drottningen ett ägg. Vid högdrag
kan drottningen lägga upp till 2 000 ägg pr dygn.
Efter 3 dygn kläckes ägget och en liten larv kryper ut,
som matas av fodersaftlösning från körtlar i ambinas
huvud. Senare erhåller den honung och frömjöl. Efter
ytterligare 6 dygn övergår larven i puppstadium,
vilket för drottningen varar 7 dygn, för arbetsbiet
12 och för drönaren 15 dygn. Vid förpuppningen
täckes cellen med ett vaxlock, vari inblandas
frömjöl.
Modern B. går ut på att erhålla stor honungsskörd.
Bina få på våren så småningom ökat utrymme. En
eller högst två, utbyggda kakor tillsättas pr gång.
De skola sättas bakom sista kakan med yngel. I mitten
av maj kan man tillsätta tre till fem kakor, vadan hela
samhällets utrymme då är 6—10 kakor. Dessa senare
kakor skola helst placeras bakom första kakan
(frömjölskakan) från flustret räknat. Efter hand som bina
belägga kakorna och förse dem med ägg och yngel
få de nya. När fruktträden börja blomma, påsättes
första skattlådan. Skattlådan är endast avsedd för
lagring av honung, ej för utveckling av yngel. Den
sättes över yngelrummet. För att hindra drottningen
att gå upp i skattlådan lägges spärrgaller mellan.
Spärrgallret utgöres av zinkplåt, som försetts med
utstansade öppningar, som äro så stora, att de endast
tillåta arbetsbina att passera. Spärrgallret kan också
tillverkas av runda järntrådar, som hållas på bestämt
avstånd från varandra genom infällning i trä- eller
metallister (idealspärrgaller). Ett sådant skyddar mera
binas vingar för slitning. Efter hand som bimassan
tilltager, får man utöka med flera skattlådor, ty annars
svärmar samhället. För att hålla bimassan inom vissa
gränser brukar man sätta ett spärrgaller nere i
yngelrummet efter sjätte eller åttonde kakan, beroende på
draget (förekomst och hemförande av nektar). I en tråg-
99
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
