Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - E. G. Wensell, Skolminnen från Wallby
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
verksam deltagare, känner jag mig ånyo såsom ung och jag
genombäfvas af en rigtigt pojkaktig fröjd ända in i mitt hjärtas
djupaste rötter. Det måste vara svårt för gamla skolmästare
att rigtigt kunna få bort »pojken» ur det egna hjärtat — kanske
därför att de under hela sitt lif så mycket umgåtts med barn
och lärt sig att älska de unga.
Ordning och tukt.
Ordningen inom skolan var långt ifrån hvad man brukar
kalla militärisk. Den var alls icke anlagd på vissa tempon,
marscher och vändningar. Det enda jag kan säga, som i den
vägen förekom, var den redan omtalade arm- och
fingergymnastiken för sändbänksskrifvarne. Men emot stillsamheten och
tystnaden under skoltimmarne är intet att anmärka. Vår respekt
för pastorn var synnerligen stor. Var han inne, sutto vi tysta
och stilla som råttan, när han vädrar katten i sin närhet. Vår
lärare var dock icke alls sträng af sig. Få äro de gånger jag
kan erinra mig att han gaf en lugg eller kindpust åt någon
mindre välartad eller lättjefull pojke. I ett något mera ovanligt
fall hemköptes en liten rottingstump, men jag kan ej minnas
att den någonsin kom till användning.
Straff för lättja voro att stå vid dörren i skamvrå eller att
sitta kvar på aftnarne efter det skolan var afslutad intill dess
lexan kundes.
Var pastorn ute ur skolan, såsom ofta nog var händelsen,
så var det ordningsmannens sak att upprätthålla disciplinen.
Och jag får säga, att den sköttes rigtigt con amore och utan
det ringaste anseende till person. Stackars den pojke, som ej
visste bättre än vrida på hufvudet och se sig tillbaka eller hafva
något annat litet »hyfs» för sig! Han blef genast annoterad
och sänd till dörren, hvarefter han sedan fick stå och skämmas
intill dess pastorn åter inkom, då förhör blef, och snubbor hvar
så behöfdes.
Nödvändiga anordningar utom skolrummet.
Enär någon ved för skolans behof icke inköptes, behöfdes
heller ingen vedbod. För de pinnar, vi själfva voro i stånd att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
