Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Joh:s Johansson, I en lankasterskola (Göteborg)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvarom fråga var, och han tog den lille nybörjaren som vi
vilja kalla Johannes, om hand. Modern lämnade honom på vinst
och förlust samt var glad att komma ut igen.
Huru lokalen såg ut.
Johannes sattes på en bänk, döfvad och förvirrad. Sedan
han blifvit en smula hemvan i sin nya omgifning, gjorde han
sina iakttagelser och sökte reda dem. Han befann sig i en ganska
stor, aflångt fyrkantig sal, som hade fem stora fönster på hvarje
sida samt en väldig kakelugn på hvardera kortväggen. I taket
funnos tvänne tämligen stora, fyrkantiga hål, hvilka länge gåfvo
Johannes anledning till undran och funderingar öfver deras
ändamål. I ena ändan af salen, ett stycke framom kakelugnen, reste
sig en väldig kateder eller plattform, till hvilken man kom upp
på tre eller fyra trappsteg å hvardera sidan. Å plattformens
framsida höjde sig en vägg eller skärm, och därpå hängde en
stor trätafla med målade bokstäfver och siffror. Det var ett
slags normalföreskrift. Bakom skärmen stod ett stort bord, och
framför det en stol med vridbart öfverstycke. Under plattformen
var ett slags källare eller hål med öppning åt kakelugnen till.
Efter ett eller annat år fick Johannes särskild orsak att minnas
detta mörka hål, då han för en liten förseelse råkade i ogunst
hos den s. k. generalmonitören och denne hotade honom att stänga
in honom i st. f. att låta honom gå hem och spisa middag.
Lyckligtvis stannade det vid blotta hotelsen.
Men vidare om lokalen. Midtelpartiet af golfvet upptogs
af 16 st. långbänkar. Hvad som i synnerhet gaf Johannes
anledning till undran var det, att vid ändan af hvarannan bänk satt
vid ett bräde i lodrätt ställning en rund, vridbar käpp och öfverst
på den en liten trätafla, på hvars ena sida bokstäfverna Ex.
voro målade. Än trodde han, att det skulle betyda exempel,
än examen. Omsider fick han veta, att det betydde expedieradt.
Käpparna med sina taflor i toppen hörde naturligtvis till det
optiska slaget däraf. De stodo numera kvar såsom invalider och
användes icke till annat än att utföra hvarjehanda pojkstreck
med, hvarigenom de gåfvo signal till »stut», »handplagg» o. d.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
