Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skarprättaren Dahlman med bödelsyxa och stupstock - Den dödsdömdes bref. Bref från Löderupsmördaren till hans hustru
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Den andre jag knäppte var den unge
Alftamördaren på Gefle fängelsegård, men det gick bättre.
Den bila han förfogar öfver är 44 centimeter lång
och kan således passa åt hvilket halsmått som helst.
När man knackar på den, klingar den med en klar
och silfverren ton, som tycks säga: »Akta dig för mig!»
— err Dalman har ingenting emot att ånyo draga
svärdet?
— Nej då, serra tri . . . Det kan nog behöfvas att
exempel bli statuerade. Och väl vore, om det verkade
afskräckande, om de minskade antalet af dessa hemska
brott, så ovärdiga vår civiliserade, upplysta tid.
Beträffande sjelfva skarprättareinstitutionen må
nämnas, att före 1858 fanns en skarprättare för hvarje län.
Nämnda år utkom ett cirkulär, som åsyftade att
inskränka skarprättares antal. Och sedan dess har till
denna befattning utsetts endast en person för Sveriges
alla län. Sedan år 1885 är det hr Dalman, boende vid
Sankt Eriksgatan å Kungsholmen i Stockholm, i
närheten af Karlberg.
Om sin lön nämnde hr Dalman:
— Man har litet från hvarje län, 300 kronor Mo
Stockholms stad, och så visst — »per hufvud», aåsom
han uttryckte sig.
Ett »dråpligt» uttryck af Sveriges mästerman.
(“Af g-g Fädernesl.“.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
