Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI. Den andliga världen - Rums- och tidsförhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2g6
svaras af något »samhälle» i andevärldens riken. Hela denna
invecklade systematik blir i grund och botten ej så svår att
öfverskåda, om man har Swedenborgs antropologiska schema
i minnet.
Vid sidan af denna på korrespondensläran grundade upp-
fattning om anderikena i människoform har emellertid Swe-
denborg en betydligt konkretare föreställning om den and-
liga världen, som i sina hufvuddrag öfverensstämmer med
den traditionella hos de flesta visionärer. Andarnes värld,
mellanriket mellan himmel och helvete, ter sig för invånarne
såsom en dal mellan klippor och berg. En smal väg leder
upp till himlens riken, hvilka ligga ofvanför och från ande-
världen synas såsom töckenskyar eller hvitglänsande moln.
(De Ccelo 583.) Till helvetena ieda öppningar i klipporna
och kullarne ned. Ty helvetena ligga i jordens innanmäten
under andarnes värld. De ha formen af svarta hålor och
grottor, ibland af träsk och vattenpölar. När ingången till
ett af dem öppnas, hvilket endast sker, när någon nedstörtar
dit ur andarnes värld, stiger det därur upp eldslågor eller
sot, såsom från en påtänd ugn. (De Ccelo 585.) Därifrån
utdunsta vederstyggliga lukter och stankångor och höras
vilda skrik. (De Ccelo 429).1
Vi förstå häraf, att rum och tid på visst sätt existera i
den andliga världen. Det är ju endast det gudomliga själf,
som är befriadt från allt rumsligt och tidligt. Våra fasta rums-
och tidsförhållanden finnas visserligen ej i den andliga värl-
den. Men då änglar och andar se med ögon alldeles såsom
människorna och föremål ej kunna ses annat än i rum, så
finnes det i den andliga världen skenbara rum. Och på
samma sätt framskrider allt i den andliga världen i skenbar
tidlig succession, liksom hos oss. Men trots detta hafva äng-
1 Ritschl (Gesch. des Pietismus II s. 248 f.) synes vilja sätta Swedenborgs
teori om andarnes värld i samband med det hos många pietister framträdande
intresset för mellantillståndet. Han nödgas dock erkänna, att dessa härvid ledas
af ett helt annat motiv än Swedenborg, tron på alltings återställelse. Att när-
mare söka utreda, hvarifrån Swedenborg fått elementen till andevärldens topo-
grafi, synes mig ganska lönlöst. I sina grunddrag reproducerar den ju kristna
föreställningar, som kunna återföras till bibeln och som sedermera gång på
gång i mer eller mindre varierad form återkomma hos olika författare. Också
Platos framställning af den andra världen (Staten X, 614) visar ju samma topografi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
