Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. »De Cultu et Amore Dei»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i82
Alldeles omöjligt är det emellertid att förneka, att Swe-
denborg med sina himmelska visheter och intelligenser menat
änglar. Han utsäger det t. o. m. direkt på flera ställen,
bl. a. i fortsättningen af ett af de af Stroh anförda citaten.
På andra ställen karakteriserar han dem såsom himlens in-
vånare, tjänare till Guds enfödde son. Därför att de äro af
honom, lefva de i himmelskt ljus och utgjuta ett likadant ljus
i människosjälarna. De skilja sig från människorna däri att
de ej äro utrustade med kropp (a. a. 106). Swedenborg har
dock fullt klart för sig, att de kunna uppenbara sig i synbar
form för människorna. »Jag antager den mänskliga formen,
när jag vill, och aflägger den på nytt» säger en af de himmelska
till Eva (a. a. 95). På samma sätt som änglarne ha andar
och genier tillkommit i och med skapelsen. För att åstad-
komma en förbindelse mellan himmel och jord uppväckte
Gud i själfva världen en lifvets källa. »Detta var orsaken
till skapandet af ett flertal andar och genier.» (»Haec Causa
fuit creationis plurium spirituum ac geniorum, seu pluri-
um essentiarum quae hic vivunt.» a. a. 69.) Hela skildringen
af huru dessa andar och genier under världsfurstens ledning
göra uppror mot Gud bygger ju också på den bibliska läran
om änglarnes syndafall.
Mot denna tolkning kan man ju anföra, att Swedenborg
faktiskt på flera ställen talar om de himmelska väsendena
såsom gudomliga krafter, gudomliga tankar och ändamål.
Att detta står i full samklang med Swedenborgs nyplaton-
ska åskådning, behöfver jag knappast framhålla, efter de ut-
förliga utredningar jag gifvit därom i mitt kapitel om korre-
spondensläran.1 Men detta behöfver ingalunda innebära, att
de för Swedenborg sakna realitet såsom öfversinnliga väsen.
Hos de antika filosofer, från hvilka han utgick, intogo redan
idéerna denna dubbelställning. Redan hos Philo bli de gu-
1 Dennas nyplatonska ursprung framgår kanske ännu tydligare af De Cultu
et Amore Dei än af de tidigare verken. Så heter det t. ex. i en not (a. a. 67. not k),
där det talas om att hvarje människas kärlek har sitt ursprung antingen fran
den himmelska kärleken, kärleken till det bästa, eller dess motsats, den af världs-
fursten införda kärleken till det sämsta: »Typus omne suum trahit ab idea, se
cundum quam effigiatur; ubi nulla idea, etiam nulla effigies idese possibilis.»
Det är ett af de få ställen, där Swedenborg använder ordet idé såsom beteck-
ning för den himmelska urbilden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
