Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Filosofien i Oeconomia Regni Animalis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
79
som ligga inom det skapade universums egna gränser. Ty
anima är ju själf inom den skapade naturen och är därför
vetande och ej visdom, hvilket Gud allena är. (Oec. II, 276.)
Anima är alltså det ljus, i hvilket vår förnuftskunskap ska-
pas, och den flyter in i mens på samma sätt som ljuset. (Oec.
II, 274.) Anima har rumslig utsträckning, är innesluten inom
kroppens väfnader och kan först med kroppens död slippa
ut ur sitt fängelse. Och äfven sedan den lämnat kroppen,
bibehåller den exakt kroppens form. (Oec. II, 348.)
På frågan om anima är materiell eller immateriell svarar
Swedenborg, att man kan säga båda delarne om den. I sin
egenskap af fluidum, organiskt förbunden med kroppens
fibrer och vätskor, tillhör den ju materien. Men själfva dess
lif är ju ett utflöde af Guds anda, och den kan därför från
denna synpunkt ej betraktas såsom materiell. Allt, som är
substantiellt eller härflyter från en substans i det skapade
universum, är underkastadt utsträckning och kan därför kallas
materia. Men i samma mån, som det äger vara och lif, är
det delaktigt af det oskapade, det gudomliga och kan ej
kallas materiellt. I den mån, som anima mottager det gu-
domliga varat och lifvet, kan den ej kallas materiell, liksom
ej ens kroppen kan det i den mån, som den lefver. Sålunda
kunna både materialitet och immaterialitet tilläggas själen,
och materialisten och immaterialisten kunna båda förblifva
vid sin mening. (Oec. II, 311.) På samma sätt som själen
äro också själsfunktionerna på en gång materiella och imma-
teriella. I sig själfva äro de endast rörelsefenomen, modifi-
kationer af samma art, som vi kunna konstatera inom de aurae,
hvilkas determinationer de äro. »Alla idéer, vare sig man
kallar dem materiella eller immateriella,1 äro alltså reella
väsenden (essentiae reales), liksom formerna och modifikatio-
nerna hos aurse; men så snart de komma i förbindelse med
något vitalt eller besjäladt (animatum) fluidum i något sen-
sorium, så förhöjas de till sin natur och tränga in såsom
1 Under namnet idéer sammanfattar Swedenborg tydligen här — såsom
Cartesius — hela vårt medvetandes innehåll. Med v materiella idéer» — ock-
så en kartesiansk term — afses väl närmast sinnesförnimmelser. De synas
vara identiska med de bilder (imagines), som enligt han ofvan s. 72 relaterade
teori tingen framkalla i animus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
