Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Filosofien i Oeconomia Regni Animalis - Läran om serier och grader
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7o
Aristoteles’ formbegrepp. Äfven andra mystiska naturfilo-
sofer, som Swedenborg känt, såsom Riidiger och Dippel, ha
begagnat sig af detta begrepp. Närmast står kanske Swe-
denborgs definition Helmonts, hviiken karakteriserar Archeus
såsom »aura vitalis», »productor et sustentator omnium rerum».
Han anser den inom djurriket representeras af blodets subti-
laste del, som kallas »spiritus vitalis». Detta öfverensstäm-
mer ju på visst sätt med Swedenborgs uppfattning, att vis
formatrix inom djurriket utgöres af fluidum spirituosum.
Swedenborg uppfattar sin »vis formatrix» på samma mys-
tiska sätt som föregångarna. Såsom den mest universella
och fulländade substansen är den öfver de vanliga ordens
och formlernas sfär, och vi kunna ej utsäga något adekvat
om den. Inom den mikrokosm, som den skapat, härskar den
enväldigt och är liksom dess »semidea, Dar tutelaris, genius».
(Oec. I, 259.) Den är mikrokosmens frö, i hvilket alla de
stadier, som den skall genomlöpa under sin tillblifvelse och
ända fram till sitt slutmål, äro på förhand utstakade. Men
denna mäktiga kraft är dock i sin ordning endast ett utflöde
af naturens herre. Endast så långt, som den är hans afbild, är
den fulländad. Vi se alltså, huru Swedenborg genom denna
»vis formatrix» får den mekaniska världsbilden i Principia
förvandlad till en organisk. Allt i universum, också det som
synes oss mest liflöst, är besjäladt, organiskt.
Genom kombinationen af denna lära om en vis formatrix
med Aristoteles’ formbegrepp får nu Swedenborg fram ett
på samma gång kausalt och teleologiskt samband mellan alla
de organismer, som bilda universum. Sin systematisering af
denna utveckling från högre till lägre, från enklare till mera
sammansatta substanser kallar han läran om serier och gra-
der. Den är ju i viss mån en fortsättning af den kosmologi-
ska utvecklingsidén i Principia, och man kan därför finna ten-
denser till en helhetsuppfattning af den organiska stegringen
i universum redan i hans tidigare skrifter. Först i det åttonde
kapitlet af den första delen af Oeconomia finnes den emellertid i
den utbildade form, hvari den senare — under namn af läran om
de diskreta graderna — skall fortlefva i hans teologiska system.
Swedenborg anger tydligt, att han med grader i detta sam-
manhang ej menar skillnaden mellan olika kvantiteter af samma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
