Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Öfvergången till mystisk naturfilosofi - Den första gudomliga uppenbarelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
59
logiska Swedenborgsforskare antaga, att han råkat Dippel
under dennes Stockholmsvistelse, 1726-1727, och tillskrifva
detta en stor betydelse för hans omslag. Om han verkligen
vid detta tillfälle råkat och påverkats af Dippel, hvarpå man
ej har några bevis, måste man förundra sig öfver att det ei
märkes några spår af detta inflytande i Principia och de där-
med samtida skrifterna och att han ännu, då han år m6
genomreser Köpenhamn, finner staden »inficierad af pietismo
e . quakensmo, med den galenskap at de tro behaga Gud
at giora^af med sig el. andra, hvarpå monga exempel för-
spörjes». Detta uttalande röjer åtminstone inga sympatier för
sektrörelserna.
A andra sidan framgår det ovedersägligt af Swedenborgs
uttalanden 1 Dlanum Spirituale (2890 ff. 3485 ff., och annor-
städes), att han läst Dippels skrifter, och vi skola se, att de
pa vissa punkter haft betydelse för utformandet af hans
åskådning 1 Oeconomia. Annu tydligare är ju beroendet af
Dippels läror i hans utvecklade teologiska system. Jag anser
det darfor för synnerligen troligt, att han under någon längre
eller kortare period stått under påverkan af Dippels skrifter
^ar detta skett, sakna vi alla hållpunkter för att afgöra.
Däremot synes det mig ej antagligt, att detta inflytande haft
den räckvidd man velat tillägga det, och jag ser intet skäl
att antaga, att det vållat hans omslag från filosofien i Principia
till den mystiska åskådningen i Oeconomia. Ännu mindre
troligt ar att det framkallat hans senare starkaste religiösa
kris, den som vi känna genom drömdagboken af 1743— 1744
och som vållade hans öfvergifvande af vetenskapen för teo-
sofien. Då tyckes han nämligen ha haft förbindelse med de
engelska herrnhutarne, som han ett ögonblick var betänkt att
ansluta sig till.
Om jag alltsa hvarken 1 Swedenborgs mystiska lektyr eller
1 hans supponerade förbindelser med sektrörelserna är be-
nägen att se den afgörande faktorn vid hans omslag, så är
det framför allt därför, att mysticismens historia visar, att det
ej främst är genom läsning eller genom personlig påverkan,
som de stora mystikerna komma till insikt om sin lifsuppgift.’
Swedenborgs Resebeskrivningar s. 65.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
