Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5
knappast undgå att finna en återklang af denna tankegång, mycket förädlad
och förfinad likväl, i Helenas ord om sin far:
”han gaf mig
uppå sin dödssäng mången sorts recept
men ett förnämligast, det han mig böd
så noga akta som mitt tredje ög:
och mera än de två, ithy det var
den högsta frukten af en lång praktik
och favoriten bland hans läkemedel”.
Sannolikt synes det mig, att SHAKSPERE i de kretsar der han rörde sig,
har hört åtskilligt om denna berömda kurmetod, men för sitt ändamål ändrar
han med skaldens frihet operationen till ett recept och undauskjuter det egoi-
stiska motiv, som legat till grund för uppfinnarens hemlighetsmakeri. - StAK-
SPERE’S samtida läkare hade i allmänhet bunnit så längt i medicinskt-etisk ut-
veckling, att de i sina samfund och sällskap framlade sina rön och erfarenheter
och inbjödo sina kolleger att pröfva de läkemedel och kurmetoder de sjelfve
hade funnit gagnande.
Det har äfven funnits en och annan författare, som velat ur SHAKSPERE’S
yttrande om blodet och dess rörelser i kroppen under lifvet och vid väldsam
död, draga den slutsats, att han haft någon kännedom om Winbiam HARVEY’s
lära om blodeirkulationen och detta på en tid, då IlyrveEY ännu icke i skrift
framställt sin upptäckt, hvadan StaKsrErReE skulle hafva haft sin kunskap genom
mundtliga meddelanden från IHarveyr sjelf. Något sådant kan dock icke af
SHAKSPERE’S skrifter bevisas. Visserligen uttalar han sig både i Julius Ceasar
och i Henrik VI på ett sätt, som skulle kunna leda gissningarna i en sådan
riktning; vid närmare skärskådande skall man dock finna, att han icke sagt
något, som icke kan ställas i god öfverenstämmelse med den för-Harveyanska
kretsloppsläran. — Ilvad som likväl är värdt all beundran, det är den skärpa
och klarhet, hvarmed skalden tränger in på hvarje främmande område, hvari-
från han vill hemta en belysande bild för sina satser, samt den noggrannhet,
hvarmed han undviker att förfalla till hvarje stereotypt och ytligt bildspråk.
Deremot vore det ieke alldeles omöjligt att ur ett annat af skaldens dramer,
nemligen Cymbeline, antagligen författadt omkring 1611, kunna framleta den
meningen, att SHAKSPERE haft kännedom om sin samtids fysiologiska experi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
