Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - § 4. Om vatnverk, Broar, fisken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
väl som denna hafva länge varit och äro
tullbroar; men i senare åren 1786 har Fulle-bro emellan
Halmstad och Laholm äfven blefvit tullbro, at
förtiga bron vid Halmstad, där man altid ärlagt
tull.[1]
Fisken är obetydelige, när man undantager
laxfisken. Saltsjön emellan Halmstad och Skånska
gränsen är af sådan lång sandgrund, at ingen
slags fisk där fattar stånd eller kan hafva lång
trefnad, och således intet annat än drif-fisk vid
vissa årstider söker dessa strander, som eftersökes
af närmast intil stranden boende landtmän. På
hela denna tracten finnes intet fiskläge, dels i brist
af hamn, dels därföre, at fisken så tider om året
visar sig i detta vatn, at förtiga det rätta fiskare
äro nästan okände i orten. Det händer väl somliga
år uti Maj och Iunii månader, at Flundrer, små
hvitling, lerbleking, knot och någon små torsk
söker denna strand, til hvilkens fångande här
brukas notdrägt, som undertiden kan hjelpa
strandboarna i deras hushållning; men somliga år ej
betalar kåstnad och arbete. Sillen söker ock om
hösten detta land och fångas med garn, som sättas
på något djup, men håller aldrig stånd öfver 2 à
3 dagar, sedan hon af storm är drefven så nära,
at bönderna kunna med sina små Ekståckar och
nät fånga hänne. Fiskelägen torde väl någorstädes
kunna anläggas, där Fiskaren kunde vid sin stuga
hafva en kåltäppa och något utsäde, samt därtil
hitlockas folck, som förstodo sig på alt slags
saltsjöfiske, och däraf ständigt sökte sin näring, någon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
