Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Idyllen i Ettenheim.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
påstår, att ett gott skratt kan jaga det envisaste
spöke på flykten.
Men till bords, kära vänner. Hans majestät av
Sverige har ingen aning om våra enkla vanor. Han
har låtit oss svälta i tu timmar.
Gamle markis de Thumery hade även vid bordet
all möda att dölja sin tandlösa mun. Han satt
mittemot hertiginnan, men som hon var helt och
hållet upptagen av sin gemål och bordsgranne,
kunde han utan ohövlighet vända sig mot
Grünstein.
Ni har då ingen aptit, baron? Efter att ha jagat
hela förmiddagen.
Griinstein svarade viskande:
Och ni har då inget samvete, markis? I stället
för att genast underrätta hertigen -
Baron! prinsessan Charlotte hotade med
pekfingret, inte konspirera vid bordet! Ja, jag vet nog,
att ni vill driva oss ur paradiset. Men för resten -
Har jag någonsin vägrat att lämna Ettenheim?
Hertigen skjuter skulden på mig. Men det är i
själva verket icke jag, som håller honom kvar i
Ettenheim. Det är franska gränsen -
... som jag icke kommer att överskrida.
Vem vet? Er jaktiver kan locka er en dag -
Nej, madame, ni kan vara lugn. Skall jag
återvända till mitt fädernesland, så blir det icke som en
okänd jägare utan som prins av Frankrike.
Ske alltså, mumlade markisen andäktigt. Men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
