Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - När stygga barn leka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
av honom, lade honom. Då hon ordnade hans
kläder prasslade ett papper i blusen, ett brev, fäst
med säkerhetsnål. Hon läste i en handstil som
hon kände väl och alltför väl:
Kära du, tack för ditt brev! Ditt beslut blev
ingen överraskning. När jag skrev och bad dig och
pysen jula hos mig visste jag redan att du skulle
vägra. Du kan icke förlåta mig och du vill jula med
dina vänner. Eller ska vi säga – vän? Gott. Jag
har tiggt dig om förlåtelse i tre år. Nu kan det
vara nog. Jag vill bara göra ett sista försök.
Emellertid var det litet trist att jula ensam i mitt så
kallade hem. Jag beslöt att resa till Stockholm.
Kanske hade jag en liten elak baktanke att på
något diskret sätt störa din julfrid en smula. Jag
vågar inte neka till det. Så förde slumpen pysen i
min väg. Jag kände knappt igen honom och han
naturligtvis inte mig. Men plötsligt slog mig den
tanken: Ingenting kan vara lämpligare än att far
och son fira julafton samman. Allra helst de inte
sett varann på fyra år. Tänkt och gjort. Resten
får pysen berätta. Jag tror just inte att jag
förstörde hans julafton, jag tror att han hade
kolossalt festligt. Men du kan fråga honom själv. Och
hälsa från farbror Varulven-Jultomten.
Jag hade också roligt. Kolossalt. Du har ofta
sagt att jag är elak, alltför ofta i mitt tycke. Jag
har inte riktigt velat tro dig. Men nu tror jag och
vet och erkänner. Att jag är elak. Eljes skulle jag
inte njutit så kolossalt av att tänka på din
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
