Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Historisk återblick - Den nyare tiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38
till varje religion, varje gudstjänst, varje kyrka, efter egen
vilja hör efter det nya betraktelsesättet med till de allmänna
mänskliga rättigheterna och måste bliva något, som
omgestaltande ingriper i förhållandet mellan staten och
kyrkorna.
Dessa ha genom den skedda utvecklingen från statens
synpunkt mer och mer kommit att framstå såsom något en
gång nödvändigt, som dock genom utvecklingens gång blivit
mer och mer främmande för staten, och med vilket staten
egentligen blott då har att taga befattning, när de direkt
kunna gagna statens syften.
Mot bakgrunden av den här tecknade utvecklingen kunna
och böra vi se den förändring i förhållandet mellan stat
och kyrka, som det nya århundradet hittills medfört.
Endast åt ett par håll kunna vi kasta blickarna, men vad som
där möter oss kan sägas vara typiska resultat av 1800-talets
allt klarare framträdande nya betraktelsesätt på detta
område.
Vi börja med Frankrike. Den nya eran inleddes här
genom de lagförslag om upphävandet av det något över
100-åriga konkordatet med påvestolen, vilka framlades i april
1903. Förslagen godkändes av deputeradekammaren den
3 juli 1905, längre fram av senaten och trädde i kraft den
1 januari 1906. Man har talat om den skedda förändringen,
om upphävandet av konkordatet av 1801, såsom en
skilsmässa mellan stat och kyrka, såsom ett upphävande av
statskyrkan i Frankrike. Även om den förra av dessa
benämningar på det skedda skulle kunna sägas ha ett visst fog
för sig, är den senare åtminstone oriktig av det skäl, att den
romersk-katolska kyrkan före konkordatets upphävande
belt enkelt icke var statskyrka i Frankrike. Väl åtnjöt den
från staten ett visst ekonomiskt understöd för sin
verksamhet och stod också i vissa stycken under statskontroll. Men
dels delades denna ställning av reformerta, lutheraner och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
