Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Uppgiften - II. Den kyrkliga sedens förnyelse - 2. Vägar vi ha att gå - 2) Konkreta uppgifter - c) Åtgärder av praktisk art
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
har man att välja mellan kyrkogång någon gång och ingen kyrkogång
alls, kan någon tvekan knappast råda. Man får hoppas, att de som vant
sig att gå någon gång, skola bli allt mera regelbundna kyrkobesökare.
I detta sammanhang kan även infogas en erinran om vikten av att vissa
kyrkliga gudstjänster och sammankomster knytas till bestämda dagar och
tider. Att så bör ske med ungdomens konfirmation och första
nattvardsgång är uppenbart. Gustaf Lindberg har framhållit önskvärdheten av, att
även församlingens åldringar få sin "de gamlas dag", de unga sin
kyrk-helg och syföreningarna och arbetskretsarna sin kyrkohögtid på bestämda
dagar. Även anteckningen av de unga till konfirmandundervisningen bör
ske vid en bestämd tid. Skall kyrkan kunna skapa heliga vanor måste
hennes eget arbete präglas av fasta ordningar.39
Vid arbetet på uppbyggandet av en ny gudstjänstsed kan även behovet
av nya gudstjänstformer av mera missionerande art behöva övervägas.
"I kyrkans högmässa får normalt icke alltför stor hänsyn tas till de för
hennes budskap främmande, som ev. kunna ha kommit innanför portarna
— i varje fall icke så, att förkunnelsens kraft och fulltonighet blir
lidande," skriver John Cullberg.40 Vid sidan av högmässan, som alltid
måste förbli huvudgudstjänsten, kunde på flera håll behövas en nutida
motsvarighet till den gamla missa catechumenorum, som toge särskild
hänsyn till de frågande, tvivlande och sökande människorna. Uppgiften
är ingalunda lätt, och hittills har man i detta hänseende endast nått fram
till trevande begynnelser. Kanske når man ofta dem, som mena sig stå
"utanför", bättre på den personliga linjen och genom mindre
sammankomster, samtalsaftnar o. s. v. än genom nya slag av gudstjänster. Men
att icke heller denna senare väg är oframkomlig, därom avlägga de
evangelisationsgudstjänster och "kyrkkvällar", som hållits, särskilt i Stockholm,
ett otvetydigt vittnesbörd. I detta sammanhang må erinras om en
iakttagelse, som man kunnat göra särskilt i flera socknar i Västmanland, att
kvällsgudstjänster samla en större menighet än förmiddagsgudstjänster.
Denna erfarenhet kan föda den tanken, att kvällsgudstjänsterna kunde
med ny beslutsamhet ställas i den uppsökande kyrkans tjänst.
Huvudsaken är, att man river murarna och dristigt går även nya vägar för att
nå ut till människorna. Även här gäller att ha mod att misslyckas.
De viktigaste åtgärderna att befrämja nattvardsfirandet ha angivits
i det föregående. En sak, som på vissa orter kan ha inflytande på
nattvardsfrekvensen, är frågan om särkalkar. Personligen föredrager jag den
nuvarande ordningen med den gemensamma kalken och dess djupa
symbolik. Men då det bevisligen finnes människor, som av denna anledning
21
321
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
