Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Arvet - II. Innehåll - 6. Husandakt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En förteckning av övrig andaktslitteratur vid 1871 års
prästmöte upptager skrifter av Luther, Arndt, Fresenius, Roos,
Scriver, Pontoppidan, Nohrborg, Tolleson, Schartau, Ekmansson,
Pettersson, Ekeroth, Hoof, Lindblad, Wallin, Hagberg, Olin och
Jansson "samt av Evangeliska Fosterlandsstiftelsen utgivna".132
Förekomsten av talrika andaktsböcker är i och för sig intet
tillförlitligt bevis för flitig husandakt. I gamla hem ser man ofta
andaktsböcker och postillor, som förefalla föga brukade. Då det gäller
husandakten, befinna vi oss på ett område, som i hög grad
undandrager sig ett säkert bedömande. Sannolikt har denna andakt icke
varit så regelbunden och allmän, som man ofta förmenat. "Många
bedja varken kväll eller morgon, varken för sig själva eller andra,
och snart räkna för en skam att knäppa händren tillsamman och
upplyfta hjärtat med en bönesuck till Gud, när de skola gå till och
ifrån bord", heter det i Troilius’ herdabrev.133 Andra liknande
vittnesbörd givas. Men att husandakten haft karaktär av en folksed
långt in på 1800-talet, framgår såväl av uppgifter vid visitationer
och prästmöten som av andra meddelanden. Ännu 1871 talas från
Folkärna om Guds ords läsning "i de flesta bondhus". I en uppsats
om kontraktsprosten Erik Hedvall har Axel Gustafsson efter
Hedvalls egna meddelanden tecknat en bild av andaktslivet i det hem
i Västmanland, där Hedvall vistades en tid under 1860-talet.
Fromhet och gudsfruktan helgade hemmets seder. Ingen dag börjades
utan bön, då alla föllo på knä. Söndags- och helgdagskvällar
samlades man till gemensam psalmsång, som leddes av husbonden med
hjälp av psalmodikon. Varje söndag skulle halva antalet av
familjen bevista gudstjänsten i den en mil avlägsna kyrkan. Den
andra hälften läste i hemmet ur en postilla.134 Gemensam aftonbön
synes ha varit vanligare än morgonbön.
Om husandakten i Näs-Britas hem i Leksand berättar P. A.
Arosenius : "Medan gudsordet lästes, hände ofta, att någon granne kom
in och satte sig tyst vid dörren. Hade han något att andraga, gavs
ett tecken att sitta ned, men intet ord fick talas, förrän
bönestunden var förbi."135
Ännu mera levande — i sin art nästan klassisk — är den bild,
som kyrkoherden i Gagnef Gustaf Andersson givit av "Livet i ett
allmogehem i Västmanland i medlet av 1800-talet" i Julbok för
Västerås stift 1911. Han berättar om vinterkvällarna hemma i
stugan i Gunnilbo. Kring elden i den stora öppna spisen samlades hus-
’97
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
