Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Finlands nyaste tid, från år 1809. Finland såsom stat i förening med Ryssland - 2. En blick på förhållandena i Finland efter 1812
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1868 till endast 1,736,000. Men sedan denna svåra
hemsökel-sens tid var öfverstånden, begynte landets välstånd åter
för-kofra sig på en friskare och tryggare grund. Visserligen har
landets statsskuld under loppet af ett årtionde ökats med 20
millioner (år 1861: 24£ million, och år 1871 44A million).
Men dessa medel hafva blifvit använda till stora, vinstgifvande
företag, hvaraf det förnämsta är SL Petersburg—Riihimäki
jernväg, som förenar Viborg, Helsingfors och Tavastehus med
St. Petersburg och det öfriga Europa.
Det är obestridligt, att såväl’ regeringen som de enskilda
efter de hårda pröfningarna hafva vaknat till en liffullare
verksamhet än förut. Till hvad nyss är anfördt kunna ännu några
exempel framdragas. År 1856 stiftades Brandstodsbolaget för
landet. År 1858 ordnades kronoskogarnes vård.
Landtbruks-skolor hafva blifvit inrättade nästan i hvarje län och de lärda
skolorna på mångfaldigt sätt ombildade, hvarjämte genom
allmänna möten och föreningar den andliga lifsverksamheten blifvit
hållen vid magt. Finska språkets rättigheter hafva blifvit
befordrade genom nådiga, förordningarna af år 1863 och 1865,
och det första finska elementarläroverket öppnades i Jyväskylä
1858. År 1857 firades sjuhundraåriga jubileet med anledning
af kristendomens införande i Finland. Samtidigt blef äfven
folkskoleväsendet föremål för öfverläggningar och har derefter
småningom blifvit satt i gång. Ett finskt folkskollärarseminariuin
öppnades i Jyväskylä år 1863, och just under de allra svåraste
nödåren började kommunerna med allt större ifver inrätta högre
folkskolor.
Till denna på alla områden märkbara utveckling har
naturligtvis den omständighet mägtigt medverkat, att landets
ständers deltagande i lagstiftningen åter blifvit taget i anspråk
och nu erhållit periodicitet. Redan vid Alexander II:s
tron-bestigning uttalades i Finland det glada hopp, att
andtdags-institutionen, som i ett halft sekel legat nere, ånyo skulle
väckas till lif, och detta hopp har blifvit förverkligadt. Redan
om våren 1859 hade Hans Majestät uppdragit åt Finlands
senat att framställa de ärenden, hvilka voro af vigt för
landets förkofran, men enligt storfurstendömets grundlagar icke
kunde på administrativ väg blifva afgjorda. Senatens
förarbeten i detta syfte varade till år 1861, då nådiga manifestet,
af den 10 April såsom en interimsåtgärd sammankallade till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
