Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Svenska väldets sista period, 1721—1809 - Senare Afdelningen. Konungaväldets period, 1771—1809 - 8. Förmyndareregeringen, 1792—1796 och Gustaf IV Adolfs egen regering, 1796—1809. Finska kriget, 1808, 1809
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
heten af att hålla stånd emot denna öfvermagt, drog sig
tillbaka öfver isen till svenska kusten, och i hans spår följde
Kulneffs rytteri, som under en natt rastade i Grislehamn. Om
nu den öfriga hären hade följt efter, och hafvet derpå afkastat
sitt istäcke; så kan man ej ens föreställa sig, huru denna sällsamma
strid skulle hafva slutat. Men i samma ögonblick inträffade en
ny vändning inom politiken; ty några dagar förut hade en
revolution blifvit verkstäld i Stockholm. Den tanken hade nämligen
på de sista tiderna blifvit allmän, att Gustaf IV Adolf om
han fick fortfara att regera, inom kort skulle föra hela sitt
rike i förderfvet. Då uppstod en sammansvärjning, och den
13 Mars togo Adlercreutz och några andra sin regent tillfånga
i sjelfva det kungliga slottet, hvarefter interimsregeringen
anförtroddes åt hertig Karl och ständerna sammankallades.
Förhoppningarna om fred syntes genom denna tilldragelse bekräftas,
och Knorring, som med skäl fruktade att komma öfver hafvet,
gick in uppå att afbryta sin påbörjade marsch och sände äfven
åt Barclay order att återvända. Barclay å sin sida hade redan
efter ett besvärligt tåg kommit öfver isen till Umeå, derifrån
Cronstedts afdelning drog sig tillbaka åt söder. Nu återvände
ryssarne äfven på detta håll och ankommo den 1 April åter
till Vasa. Men uppe i den höga norden medförde ryssarnes
vinterfälttåg vigtiga följder. Gripenberg, som för tillfället synes
haft 1,800 sjuke och 2,000 friska, hade först retirerat ifrån
Torneå öfver Kalix elf, der han tänkte försöka ett motstånd.
Men då han här fick underrättelse om, att Barclay redan stod
i hans rygg, ansåg han hvarje bemödande redan vara fruktlöst
och undertecknade derför den 25 Mars kapitulationen i Seivis.
Enligt den samma fingo de finska regementena (Åbo och
Björneborgs, samt Tavastlands och Nylands) tåga tillbaka öfver Kemi,
hvarest de aflemnade sina vapen och tillätos återvända hem.
Strax efter kapitulationen kom väl bud, att Barclay äter hade
aftågat; men saken kunde ej mera ändras., De hårdt
bepröf-vade tappres sorg och förbittring var outsäglig, att efter så
mången ärofull seger allt hade fått detta eländiga slut. Men
å andra sidan hade finnarne ej mera mycket skäl att fortsätta
striden. Allt hopp om fäderneslandets återeröfring var
för-loradt, då i Sverige Gustaf Adolf var störtad från tronen och
en annan regerings kommit i stället, hvilken var benägen att
såsom lösen för freden öfverlemna Finland. Dessutom sara-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
