Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Svenska väldets sista period, 1721—1809 - Förra Afdelningen. Ständer-regeringen, 1721—1771 - 5. Adolf Fredriks regering, 1751—1771, samt en blick på tidens kulturförhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förkunnade han för rådet, att han ej längre kunde qvarstanna
vid regeringen, och kronprinsen framförde detta budskap till
alla hufvudstadens kollegier och embetsverk. I början trodde
rådet att konungens motsträfvighet lika lätt kunde besegras,
som tretton år tidigare; men de fingo snart inse sitt misstag.
Kollegierna och embetsverken upphörde genast med sina arbeten,
då det ej längre fans någon laglig öfverhet, och rådet, som
med skäl fruktade ett allmänt uppror, var slutligen tvunget
att gifva efter för hofvets fordringar. Efter en sex dagars
mellantid inträdde Adolf Fredrik åter i sin kungliga värdighet,
och nu sammankallades ständerna, likväl ej, såsom det eljes
var vanligt, till Stockliolm, utan till Norrköping, emedan man
fruktade hufvudstadens upproriska sinnesstämning:
Men alla försigtighetsmått från Mössornas sida voro förgäfves.
Fastän England, Danmark och Ryssland rundligare än någonsin
utöste sina penningar för att köpa röster och derjämte genom
krigiska rustningar försökte skrämma Mössornas motståndare,
vunno likväl Hattarne en fullständig seger, då ständerna i
April 1769 sammankommo i Norrköping. Till landtmarskalk
valdes åter grefve Axd von Fersen och till talman för
bondeståndet likaså Olof Håkansson; men hela Mössregeringen stäldes
till räkenskap, tio riksråd afsattes från sina erabeten och deras
platser besattes med Hattar. Derefter flyttades riksdagen till
Stockholm och pågick ända till Januari följande år. Mössornas
hela ekonomiska system upphäfdes, bankens lånerörelse
öppnades åter, penningekursen frigafs och den kungliga familjens
enskilda skulder öfverfördes på staten, hvarjämte medel
an-slogos till kronprinsens utländska resor. Men några andra
eftergifter till kunglighetens fromma kunde ej heller nu
åstadkommas. Fråga väcktes väl om, att regeringsformen skulle
återställas till sin “ursprungliga renhet“, hvarmed Fersen och
några hans vänner menade, att man skulle återgifva
kungligheten den mon af anseende, som regeringsformen af år 1720
medgaf. Men i sjelfva verket skulle ett sådant halft steg icke
gagnat till mycket, och förslaget gick ej heller igenom hos
ständerna; det gamla klädet tålde ej mera några nya klutar,
men ptänderväldet i sin helhet närmade sig vid denna tid
sitt slut.
Genom de senaste tilldragelserna hade nämligen
partiraseriet i landet mera till- än aftagit, och Mössorna samlade
D gitizea y Mfcrosoft l
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
