Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Svenska väldets sista period, 1721—1809 - Förra Afdelningen. Ständer-regeringen, 1721—1771 - 4. Det ekonomiska och politiska tillståndet efter kriget, 1743—1751
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bagge tronföljarne. Väl behöfde man ej under Elisabets lifstid
frukta dessa planer; men kejsarinnans lättfärdiga seder och
svaga helsa gåfvo anledning att emotse en ganska snar
regementsförändring i Ryssland.
Dessa förhoppningar och misstankar hade ansenligt
omgestaltat den politiska ställningen i norden, då slutligen den
25 Mars 1751 Fredrik I dog. Hattarnes regering ådagalade
vid detta tillfälle både skyndsamhet och kraft. Genast följande
morgon lät man Adolf Fredrik aflägga inför rådet ed, att
regera efter Sveriges lag och 1720 års regeringsform, samt
anse såsom fiende och fäderneslandets förrädare en hvar,
hvilken skulle arbeta “på återinförandet af envåldsmagten eller
den så kallade suveräniteten." Denna försäkran, som trycktes
på svenska och finska, kringspreds i riket på samma gång
som underrättelsen om Fredriks död och lyckades i sjelfva
verket lugna sinnena beträffande regeringsformen, så att
Ryssland ej kunde finna någon orsak eller förevändning till
inblandning. På samma gång beslöt rådet att med lagens stränghet
göra ett slut på de upproriska stämplingama i Finland.
Domaren Wijkman hemtades i början af Maj 1751 fängslad
till Stockholm; hans brottslighet blef snart bevisad, och följande
höst afrättades han i Åbo. Äfven Hans Henrik Boije blef
dragen inför rätta, men förstod att rättfärdiga sig till
regeringens belåtenhet och förblef derefter under Hattarnes fana.
Åtskilliga andra, mindre betydande personer blefvo vid samma
tillfälle föremål för misstankar. Men öfver hufvud taget
började nu Hattarnes regering afstå från de politiska förföljelserna
och visa sig mildare äfven i sitt förhållande till Finland. Om
sommaren 1752 verkstäldes slutligen Adolf Fredriks länge
påtänkta resa till Finland, såsom vi längre fram bli i tillfälle
att omtala. Samtidigt kallades von Rosen bort från sitt
embete som generalguvernör, och sjelfva embetet indrogs.
Slutligen vände sig äfven den ryska politiken småningom åt
andra håll, och Finland upphörde att vara ett föremål för de
politiska intrigerna. En ny fredligare period hade sålunda
börjat i detta lands historia.
Förrän vi inträda bland dessa nya förhållanden, åt hvilka
vi egnat nästa kapitel, må här omnämnas tvenne vigtiga
reformer, hvilka lända Hattarnes regering till heder. I det
föregående hafva vi sett, att Finlands likasom hela rikets folk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
