Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Svenska väldets sista period, 1721—1809 - Förra Afdelningen. Ständer-regeringen, 1721—1771 - 4. Det ekonomiska och politiska tillståndet efter kriget, 1743—1751
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vaka landets försvar och dess inre angelägenheter. Då vi
draga oss till minnes, att många årtionden hade förgått, sedan
Finland hade fått åtnjuta vården af en sådan högsta styresman,
och att finnarne ofta hade klagat öfver centralförvaltningeris
aflägsenhet, så måste man anse det gjorda förslaget
synnerligen välkommet för Finlands befolkning. Men under sakernas
då varande läge var hufvudafsigten att hålla ögonen fästade
såväl på den farliga grannen i öster, som äfven på de gäsande
element, hvilka förefunnos inom sjelfva landet, och sålunda
återföra finnarne till en helsosam lydnad. Detta förslag vann
genast ständernas bifall, och i Februari utsågs till
generalguvernör öfver Finland riksrådet, grefve Gustaf Fredrik von
Bosen, en gammal veteran från Karl XII:s tider, för öfrigt en
ifrig Hatt och benägen för våldsamma åtgärder. Uti sina
instruktioner erhöll generalguvernören i uppdrag att efterspana
alla spioner och utspridare af osanna rykten, antingen de
voro, utsända af fienden eller af illasinnade partimän, sjelf
sända pålitliga personer till gränsen för att utforska ryssarnes
tillgöranden och sedan månadtligen derom till regeringen afgifva
berättelse, använda landets krigsfolk till fästningarnas reparation
och uppbyggande, samt genom vänliga medel låta förmå
befolkningen att sockenvis öfva sig i vapens bruk. I slutet af
Maj seglade von Rosen till Finland, förande med sig ett
ansenligt förråd af gevär och andra vapen, som han efter
eget godtfinnande skulle få utdela äfven bland allmogen.
Afsigten härmed synes hafva varit att ordna en ^allmän
uppbåds- eller värnepligt, så att (såsom ett från Karelen till
riksdagen inlemnadt förslag lydde) “hela landet skulle varabebodt
af öfvadt krigsfolk“. Detta förslag lemnades dock helt och
hållet derhän, synbarligen af det skäl, att folkets
sinnesstämning för tillfället syntes vara alltför opålitlig. Deremot
samlade von Rosen genast landets reguliera trupper vid gränsen
och åstadkom sålunda en lämplig motvigt mot Rysslands hotelser.
Men det herskande partiets djupa misstro mot finnarne framgår
bland annat äfven derutaf, att fråga förljudes hafva uppstått
inom Sekreta-utskottet att förflytta de finska regementena till
skånska eller norska gränsen, och i deras ställe sända svenska
truppei1 till Finland. Men denna tyranniska plan blef likväl
ej utförd. Ett annat medel hvarigenom man ville upptända
och befästa finnarnes trohet, var af mildare natur; man före-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
