Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Den svenska magtperioden, 1617—1721 - Första Afdelningen. Början och utvecklingen af Sveriges magt, 1617—1660 - 4. Karl X Gustafs regeringstid, 1654—1660
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
landskapen. Vester- ocli Österbottens landskapsmöte hölls i
Tomeå under Karl Mörners och Erik Sparres inseende: dervid
var ett högst ringa antal närvarande, endast 5 bönder och
ingen adelsman. Talrikare besökta voro de möten, som
samtidigt liöllos i de sydligare delame af Finland, nämligen i
början af Maj på Åbo slott, i början af Juni i
Helsingfors och i början af Juli i Viborg. Vid dessa tre
möten var Gustaf Evertsson Horn konungens befullmägtigade
ombud, och det hela tillgick enligt den faststälda riks-
dagsordningen. Landtmarskalkar t. ex. voro: vid mötet i
Åbo hofrättens dersammastädes vice president Johan Mimek
till Fulkkila, vid Tavastlands och Nylands möten assessor
Rosenkrantz, och i Viborg ståthållaren på slottet Klöfver-
skiöld. Presteståndets talman i Åbo var Eskil Fetmas, som
år 1652 efter Rothovius blifvit biskop öfver Åbo stift, men
redan nu om hösten detta år afled; i Helsingfors och Viborg
voro kyrkoherdarne i Perno och Jääskis talmän, emedan
biskopsstolen i Viborg för tillfället var ledig. Åbo läns bondestånd
hade, besynnerligt nog, tvenne talmän, den ena talande svenska,
den andra finska. Orsaken härtill var synbarligen den, att
svenskan redan vid de allmänna riksdagarne fått sig företrädet
tillerkändt, ehuru man vid detta särskilda tillfälle icke kunde
helt och hållet skjuta finskan undan. Föröfrigt måste man
förvåna sig öfver, att ej dessa tre landtdagar sammanslogos
till en enda; kanske man i denna händelse fruktade ett större
motstånd. Nu biföll hvarje möte för sig i hufvudsaken till
regeringens framställningar; besluten voro: att följande års
ut-skrifning genast skulle verkställas, samt likaledes de två
näst-följande åren förskottsvis, och att den vid sista riksdag
beviljade krigsskatt skulle utgå ända till år 1660. Detta var
kanske den största börda, som Finlands befolkning hittills hade
dragit i och för Sveriges krig; men nu gälde det ju i sjelfva
verket att försvara sitt eget fädernesland. Derför fingo
lands-höfdingarne redan följande vinter befolkningen att samtycka
dertill, att under detta år (1658) de två följande årens
utskrif-ningar med ens skulle verkställas. Likväl är det att förmoda,
att äfven af dessa rekryter en stor del fördes till dessa afiägsna
främmande stridsfält, hvarest konungen fortsatte Sveriges
eröfrings-planer. Kriget mot Ryssland fördes under tiden fortfarande
uti Ingermanland, der friherre Krister Klasson Horn nu var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
